Tolv tjänstemän i kommunen, därav hälften i kommunledningen, ska under ett års tid lära av varandra i ett ömsesidigt mentorsprogram. Sju av tjänstemännen är invandrare, de andra infödda svenskar. Mångfalden i kommunen ska öka, är tanken. I veckan hölls första träffen.
Då fick de tolv för första gången möta den person de ska ha som mentor under ett år. Mentorskap innebär normalt att en person med ringa erfarenhet lär av en annan med större erfarenhet. En av ovanligheterna i det här programmet är att båda parter är mentorer till varandra. En annan är att sex av personerna är kommunens högsta chefer och de andra sex tjänstemän med invandrarbakgrund. Det är första gången ett program med det här upplägget görs i Sverige.
-- Jag räknar med att hela gruppen ska ge varandra kunskaper. Framför allt tror jag vi kan lära oss de kulturella skillnaderna, hur vi tänker och vad vi har för bakgrunder säger Lena Rydin-Hansson, biträdande kommundirektör.
Hon har fått Faiz Jaber, bördig från Irak, och tillika ansvarig för mentorsprogrammet, till sin mentor.
-- Jag har "headhuntat" dem som är med i det här eftersom det här är ett pilotprojekt som ska ligga till grund för liknande program i framtiden, säger han.
Det var deltagarna med utländsk bakgrund som valde den de ville ha som svensk mentor.
I programmets målbeskrivning står att deltagarna ska erbjudas möjlighet till ömsesidigt lärande och utveckling, såväl yrkesmässigt som socialt. Och förutsättningarna finns. Gruppen är sammansatt så att olika utbildningar, religioner och bakgrunder finns representerade.
-- Jag tror vi brister i kulturell kunskap. Jag är rätt övertygad om att när vi träffas händer det ofta att vi missförstår varandra på grund av våra olika bakgrunder, säger Lena Rydin- Hansson, och fortsätter:
-- För oss som är högre chefer i kommunen, tror jag det är jätteviktig att ha sådan kunskap.
Vid den första träffen hölls ett litet seminarium om vad man hoppas programmet ska leda till och nu är det upp till de "matchade" paren att ömsesidigt bestämma hur de ska dra nytta av varandra. Dessutom ska alla tolv mentorerna träffas vid fem tillfällen under det kommande året för att utbyta erfarenheter och kanske ge nyvunna lär- domar till varandra.
-- Allt är nytt och vi får försöka hitta lite olika former som fungerar, säger Faiz Jaber.
En av deltagarna lade fram vad han kallade sin "dansgolvs-teori" för vad som ligger framför dem:
-- Just nu befinner vi oss i det skedet att vi träffats och dansat några danser och också bestämt att vi ska träffas igen. Vad som händer då får vi se. Det får utveckla sig dels i sin egen takt, dels i den takt vi som danspar vill ha.
Mentorsprogrammet ingår i det stora program för mångfaldsutveckling och integration som genomförs i Linköpings kommun under flera år och som började år 2000. Avsikten är bland annat att kommunen som arbetsgivare ska vara ett föredöme vad gäller bland annat integration, jämlikhet och mångfald. Flera projekt pågår på bred front bland de kommunanställda och nu har alltså ytterligare ett påbörjats.