Kvarlevorna av den heliga Birgitta finns i relikskrinet i Vadstena Klosterkyrka allt sedan år 1374. Men är det riktigt säkert att det är Birgitta? En vetenskaplig DNA-undersökning nästa år skall ge svaret.
Nyligen genomfördes under stor uppmärksamhet en undersökning av Birger jarls kvarlevor i Klosterkyrkan i Varnhem.
Kyrkoherde Kjell Karlsson i Vadstena har fått länsstyrelsens tillstånd och kyrkorådets godkännande för att göra en motsvarande, vetenskaplig undersökning av benen i Birgittas relikskrin i Vadstena Klosterkyrka. Även Birgittasystrarna i Vadstena har uttryckt glädje och stort intresse för undersökningen.
Nuvarande Europahelgonet Birgitta fördes från Rom till Vadstena i en transportkista som ännu kan ses i Birgittas bönekammare i gamla nunneklost-ret. Skrinet installerades i Vadstena Klosterkyrka 4 juli 1374.
Skrinets innehåll har undersökts senast 1917 och 1952. Traditionellt anses det rikt dekorerade skrinet innehålla skallen av Birgitta och hennes dotter Katarina. Utöver detta finns en underkäke och i varje fall delar av sex överarmsben, ett strålben, ett armbågsben, två höftben, fem lårben, sex skenben och ett vadben. Det är alltså kvarlevor även från andra personer.
Undersökningen av benen gjordes av 50-talets ledande auktoritet på området, professor Carl Herman Hjortsjö i Lund.
Hjortsjö kom fram till att den ena skallen tillhört en kvinna, 60--70 år gammal. Birgitta dog, 70 år gammal, i Rom 23 juli 1373. Den andra skallen hänförs till en yngre kvinna, 50--55 år gammal när hon dog. Inget motsäger härvid att kranierna tillhört Birgitta och Katarina.
Med modern DNA-teknik skall en betydelsefull fråga få sitt slutliga svar: Är det kvarlevorna av Birgitta Birgersdotter och hennes dotter Katarina som finns i det röda sammetsskrinet?
-- Vi har inget att vara rädda för. Man skall inte vara rädd för sanningen, säger Kjell Karlsson.
Kjell Karlsson presenterar i sammanhanget ett förslag att låta det hittills alltid stängda relikskrinet vara öppet för allmän beskådan under några dagar nästa år.
-- Med levande ljus och under mycket sträng bevakning förstås. Det är ingen dyrkan av reliker utan ett utryck av respekt för den historiska personen Birgitta men med en känsla av helighet, säger Kjell Karlsson.
I somras, när skrinet lyftes upp från brödrakoret, bar Kjell Karlsson själv Birgittas kranium under förflyttningen. Birgittas och Katarinas skallar vilar på en hylla i skrinet.
-- Det var en mycket stark känsla, inte alls av vanhelgande utan av stark närhet.
DNA-undersökningen av relikerna blir sannolikt genomförd nästa vår.
-- Vi skall göra det hela på ett vördnadsfullt sätt, säger Kjell Karlsson som inte har något emot att den heliga Birgitta väcker intresse.
-- Birgitta som person var så mångfasetterad och engagerar på så många olika sätt, säger han.
Birgitta 700 år