Egentligen en fullt ut- vuxen kastanjchampinjon. Fyllig smak. Köttet fast och torrt. Äts tillagad i såser, stuvningar, pastarätter eller fylld och gratinerad. Odlas i Sverige men importeras också.

En delikatess som nu odlas i Sverige, i gruvor i Kiruna. Den kallas också ekskivling eftersom den odlas på ekstockar. Shii- take har ett högt protein- och fiberinnehåll. Lite torrare svampkött vilket medför längre hållbarhet.

Lätt kryddig smak, god att steka som den är men passar också i grönsakswok. Äts alltid tilllagad. Torkad shiitake blötläggs innan den används.

Växer i kolonier med hattarna som "taktegel" på varandra. Den har liten fot och stor hatt och färgerna varierar från ljust gulvitt till mörkare brunt. Kraftig smak, äts alltid tillagad. Mycket proteinrik. Avger inte så mycket vätska vid tillagningen. Används som annan svamp. Finns hela året, svensk eller importerad.

Finns vild i Sverige. Importeras från Holland, Danmark och Polen. Sköljs under rinnande vatten om den ska ätas rå. När hatten släpper från foten så att lamellerna syns är smaken mycket fyllig. Skulle svampen torka lite gör det inget, smaken blir bara kraftigare.

Är en medelstor brun champinjon.

Används som vanlig champinjon.

Ny svamp från Italien. Växer vilt på poppel och ek (inte i Sverige). En liten brun svamp som växer i grupper. Smakar lite som KarlJohan-svamp. Används som andra svampsorter. Importeras från Holland.

Påminner till utseendet lite om stora böngroddar, med blekvita små hattar och långa fötter som sitter ihop längst ned. Mild svamp med lite krispig konsi-stens. Passar bra i orientaliska rätter. Obs! Kort tillagningstid - högst någon minut - eftersom svampen är finlemmad.

Som en brun champinjon. Odlas som den vita men är en annan sort. Kraftigare smak än den vita, används som vit champinjon.

Att inte gilla att plocka svamp men gilla att äta den är inte alltid en helt lyckad kombination. Men det har blivit betydligt lättare. Svamputbudet i grönsaksdiskarna har så sakteliga börjat utökas från den obligatoriska kritvita champinjonen till sorter med lite mera exotisk klang som shiitake, enoki och ostronskivling.

Svamp har länge ansetts vara mest till lyst. Något som smakar gott men inte har någon betydelse vad gäller näringsinnehåll. Men det är dags att ta död på den villfarelsen, om man får tro Anna-Lena Persson, entusiastisk svampälskare, legitimerad svampkonsulent och därtill ordförande i Linköpings svampklubb.

-- Forskarna har börjat intressera sig för olika svampar och det verkar som om det kan finnas både medicinska och posi- tiva hälsofördelar med viss svamp, säger hon.

Vi skulle i så fall inte vara först med den upptäckten. I Asien har man under tusentals år använt svamp både för att behandla och förebygga åkommor och för att stimulera hälsa.

Men till dess att dagens moderna forskning har sagt sitt får vi andra nöja oss med smakupplevelser, och sämre kunde man ha det.

Man skulle kunna tro att en svampklubb ligger i träda under vinterperioden. Men icke. För Linköpings svampklubb är all tid svamptid. Finns det inget i skog och mark blir det i stället tid till studiebesök, diskussioner och allmän förkovran.

Den här kvällen har både medlemmar och icke medlemmar samlats för att lära lite mer om "nya" svampsorter. Anna-Lena Persson har lagt upp ett rejält lass med olika sorters svampar på bordet framför oss. Lite besviken är hon över att det inte gick att få tag på portabella.

-- Slut överallt, undrar om det är något kockprogram som rekommenderat den, säger hon.

Vi andra känner på de olika svamparna, snusar lite försiktigt på dem, bryter små bitar och titt ar noga.

-- Men all svamp ska ätas tilllagad. Det är viktigt, poängterar Anna-Lena Persson.

Va? Råa champinjoner som är så gott.

- Ja, de också även om det är gott att servera dem råa i salladen.

Att det varit lite si och så med svampens rykte under långa tider förklarar Anna-Lena från ett mera kulturhistoriskt perspektiv.

-- I lantbrukssamhället hade det förmodligen en hel del att göra med att skörden stod färdig samtidigt med svampen. Folk hade inte riktigt tid att gå ut och plocka. Dessutom har svamp i alla tider förknippats med trolldom och häxkonster och det har gjort sitt till. Sedan får vi inte glömma att många svampar dessutom är giftiga, för många kan det ha blivit en dyrköpt erfarenhet att prova okända svampsorter.

Nåväl, den som nöjer sig med svampexkursion i grönsaks- disken har inget att frukta.

Vissa sorters svamp har ett kilopris som kan få även den mest luttrade konsument att få skrämselhicka. Men betänk, du får mycket svamp för pengarna och du behöver inte några mängder.

Så köp hem ett lass, blanda sorterna och släpp loss fantasin.

Svampälskarna runt bordet har många egna kulinariska råd att komma med, från fyllda svamphattar, till abborrfiléer med färska champinjoner eller varför inte falska sniglar. Det vill säga champinjoner stekta i ordentligt med smör, vitlök och persilja. Det är gott, frestar Ingela Sandell.

Eller varför inte svamppytt på lite olika sorter.

Åttaåriga Desirée som följt med mamma Anna-Lena har sin egen favorit bland svampar och det är varken shiitake eller ostronskivling. Nej, KarlJohan-svamp ska det vara, tycker hon.

- En gång hittade jag en jätte-stor, säger hon och måttar en två, tre decimeter i diameter. Det satt en stor groda bakom.