Leif Pagrotsky kallar euron för machovaluta och ser inga ekonomiska skäl att rösta ja. Hans främsta invändning är att Sverige då förlorar möjligheten att sätta räntan utifrån sina egna förutsättningar.

-- Det blir svårare att bekämpa inflationen och vi riskerar sämre tillväxt och högre arbetslöshet. Sverige hade under lång tid högre inflation än omvärlden ända tills Riksbanken för tio år sedan fick möjlighet att sätta räntan när kronan började flyta. Det är också en av flera viktiga förklaringar till att vi haft den bästa ekonomiska utvecklingen på mycket länge.

Om Sverige inför euron flyttas penningpolitiken till Europeiska centralbanken i Frankfurt. Då förlorar vi möjligheten till blixtsnabba insatser för att påverka den svenska ekonomin. Det som står till buds är beslut i riksdagen och sådana tar alldeles får lång tid, anser Leif Pagrotsky.

-- Möjligheterna att bedriva en effektiv och snabbfotad finanspolitik är i dag väldigt små. Den måste förhandlas av många partier och är låst av långsiktiga mål, som utgiftsramar och överskottsmål. Avskaffas penningpolitiken måste man samtidigt förstärka möjligheter att bedriva finanspolitik men i höstens folkomröstning finns inga sådana förslag.

Han kritiserar Riksbanken för att ta för lättvindigt på problemet genom att säga ja till euron och först därefter börja fundera över vad som krävs när räntevapnet försvinner från Sverige.

-- Det behövs förändringar i författningen och lagstiftningen för finanspolitiken för att politikerna ska kunna ta ett större ansvar. Ett större överskott i statsfinanserna löser inte det politiskt svåra att få stöd för åtstramningar när vi riskerar högre inflation.

Ja-sidans argument att euron ger utsikter till ökad handel imponerar inte alls på näringsministern.

-- Bara en av våra fem viktigaste handelspartners, Tyskland, ingår i valutaunionen. De övriga är USA, Danmark, Norge och England och det är till dessa länder, som ligger nära geografiskt och språkligt, som småföretag brukar börja exportera till.

Han befarar att en ökad stabilitet i växelkurserna gentemot euroländerna får motsatt effekt för handeln med de länder som baseras sin politik på dollarn: USA, Mexiko, Kina och andra länder i Fjärran Östern.

-- Och de blir allt viktigare för svensk handel.

Den högre svenska räntenivån ser Leif Pagrotsky snarast som ett uttryck för klok inflationsbekämpning. Eftersom arbetslösheten är så mycket lägre i Sverige än i euroländerna blir en högre ränta naturlig.

Näringsministern ser heller inga hållbara politiska motiv för att bli del av EMU-gemenskapen. Hur kan ökad arbetslöshet i Sverige gagna freden i Europa, undrar han retoriskt.

Tvärtom ser han ja-sidans politiska ambitioner om ett stärkt europeiskt samarbete som ett viktigt argument för att rösta nej.

-- Jag är orolig för att euron leder till en starkt ökad samordning av budgetpolitik, skattepolitik och annat som jag vill behålla i nationella händer. EU:s framtidskonvent har redan tagit steg i den riktningen.

All överstatlighet är emellertid inte av ondo, enligt Leif Pagrotsky. Både ambitioner och resultat är goda i de ministerråd där han själv å Sveriges vägnar förhandlar om handelspolitik med övriga världen respektive förbättringar av den inre europeiska marknaden tycker han.