- Vi vill ge en bild av Birgittas liv och budskap, klosterlivet förr och nu och själva byggnadens historia. Men klostermuseet är inget avslutat projekt, ett museum som står stilla dör, säger Lars Bergquist, generalsekreterare för Birgittajubileet.
Bjälboättens palats uppfördes i mitten 1200-talet av Birger Jarls son Valdemar. Den betraktas som Sveriges äldsta icke-kyrkliga byggnad.
Det testamenterades 1346 till Birgitta av kung Magnus Eriksson.
Vadstena kloster invigdes 1384. Det stängdes av hertig Karl 1595, åtskilliga år efter reformationen.
På 1640-talet blev det krigsmanshus, det vill säga ett slags invalidhotell för krigsveteraner. Sjukhusbyggnad förblev det i flera hundra år. 1931 fick det namnet Birgittas sjukhus.
1954 överlämnades byggnaden till Birgittastiftelsen. Den restaurerades och återtog sin ursprungliga skepnad.
Klostermuseet, som ägs av Birgittastiftelsen, invigdes i söndags av kung Carl XVI Gustaf.
I söndags invigdes Sancta Birgittas klostermuseum i Vadstena av kung Carl XVI Gustaf. Dagen före pressvisades byggnaden för ett stort antal journalister. Pia Rystadius, projektledare och konstnärligt ansvarig inleder:
- Det finns förstås hur mycket som helst att berätta om Heliga Birgitta, men vi vill inte fastna i detaljer. Vi väljer att beskriva hennes liv och verk i stora drag. Jag tror att många människor känner sig överinformerade i dag och letar efter en stark inre känsla och detta museum vill också erbjuda stillhet och andäktighet, säger hon.
Störst chans att komma på avstånd från vardagsstressen finns antagligen i Kapitelsalen. Det är ett rum där tiden verkar ha stått stilla. Det är stort och luftigt och de mäktiga valven skapar trygghet och harmoni.
Alla väggmålningar, som gestaltar motiv ur Bibeln, är varsamt restaurerade.
- I den här salen samlades man varje dag för att lyssna till ett avsnitt av Klosterregeln. Här blev du påmind om hur du skulle leva, men det var också en plats där man beslutade om klostrets angelägenheter.
-- Dessutom kunde man gå hit för enskild bikt, berättar Pia Rystadius och hennes röst slår mot väggarna. Rummet har en extremt lång efterklang.
Visste att marknadsföra sig
Museet har två våningar. Förutom Kapitelsalen finns på entréplanet det så kallade scriptoriet, där Birgittas liv gestaltas med kopior av Tenstabilderna, det vill säga de kalkmålningar Johannes Rosenrod utförde 1437 i Tensta kyrka i Uppland.
- Birgitta själv och kretsen runt henne var vad vi i dag skulle kalla skickliga marknadsförare. De insåg bildens genomslagskraft, och det finns verkligen många uttrycksfulla gestaltningar av hennes uppenbarelser. Rosenrods kalkmålningar ger en resumé av Birgittas liv, och vi tycker att det är ett spännande sätt att introducera henne för besökaren.
På Klostermuseets övervåning finns Birgittanunnornas dormitorium (sovsal) rekonstruerad. Innan man träder in i detta mycket speciella, avlånga rum träffar man klostrets första abbedissa. Det är modellmakaren och konstnären Oscar Nilsson som gjort en modell av Birgittas dotter Katarina.
- Många kommer nog att rygga tillbaka. Vi vet förstås inte hur Katarina såg ut i verkligheten, men Oscar Nilssons modeller är fantastiskt naturtrogna, säger Pia Rystadius och påpekar att till och med ögonen ser helt äkta ut.
Systrarnas dag att liknas vid ett hjul
Ytterligare två modeller av nunnor finns utplacerade i de små sovceller som möter besökaren.
- Tre av sovcellerna är restaurerade, men resten av dormitoriets utrymmen är nu utställningsrum, berättar Lars Bergquist och för oss in i ett litet rum där ett tidegärdsur är i blickfånget. Lars Bergquist förklarar:
Man kan likna systrarnas dag vid ett hjul. I mitten är navet, Kristi kärlek. Från navet utgår ekrarna; de består av den strikt reglerade sången - och bönestunderna. Mellan ekrarna ligger dygnets arbete och vila. Tidegärdsuret bestämde andaktsstunderna och påminner om att tiden är Guds gåva till människan.
- Vi har låtit rekonstruera ett tidegärdsur och har till och med kalibrerat det på det sätt man gjorde då, så det kommer att låta här i dormitoriet, avslöjar Pia Rystadius förtjust.
I ett rum visas den svarta träkista i vilken Birgittas kvarlevor fraktades hem till Vadstena från Rom. I ett annat utställningsrum visas Birgittareliker. De är lån från birgittinerkloster i Europa. Här finns bland annat en hätta som tillhört Birgitta och en bok, som hon läste. Samt en medeltida avskrift av den bulla som påven Urban VI utfärdade år 1391 och som meddelar Birgittas helgonförklaring.
Broderade i guld och silke
1400-talets Birgittanunnor var vida kända för sin hantverksskicklighet och några av det 40-tal textiler som nu visats i museets textilkammare är tillverkade här i Vadstena. Det är två altarbrun, en mässhake och delar av en korkåpa som är autentiska Birgittatextilier.
- Altarbrunen är broderade i guld och silke på en botten av siden, som en gång i tiden var rött. De tillhör Historiska museet och personal därifrån har ordnat med belysningen så att guldtråden verkligen lyser, säger Annika Richert från Riksantikvarieämbetet.
En av de bärande tankarna med museet är att försöka krympa avståndet mellan det förflutna och nuet, säger Lars Bergquist:
- Vi vill förvisso erbjuda stillhet och andlighet. Det autentiska rummet inbjuder till det. Men vi vill också utnyttja modern teknik; virtual reality, filmer och datorer hjälper oss att levandegöra Birgittas liv och vardagen i hennes kloster.
Bland de medverkande filmarna märks Maja Hagerman och Christer Åhlin från Historiska museet. Fotografen Chris Maluszynskis bildspel om Birgittasystrarna visas också.
Lars Bergquist avslutar guidningen med att nämna att museet nu inleder ett samarbete med Tema-insititutionen på Linköpings universitet.
- De har inrättat två forskningstjänster med inriktning på Birgitta och hennes tid och vi kommer att på nära håll få följa forskarnas arbete, och på sikt kommer det att märkas här på museet, säger Lars Bergquist.