Det har stått i läroplanen även tidigare att barnen ska kunna simma, men nu måste man klara 200 meter för att få godkänt betyg i ämnet Idrott och hälsa.
Simkunnigheten bland barn har varit relativt lika de senaste 20 åren. Den är låg i områden där medelinkomsten är låg och omvänt bland de bättre bemedlade.

Konstant låg nivå
– I början av 1990-talet när skolan kommunaliserades blev det tydligt att det kostade pengar att åka till simhallen och då blev det en kraftig försämring av simkunnigheten, säger Anders Wernesten, statistikansvarig på Svenska Livräddningssällskapet.
– Sen bättrades det lite, men sen 1995 har det legat på en förhållandevis konstant låg nivå.
Han jämför med 1980-talet då i stort sett alla kunde simma när de gått ut mellanstadiet.
– Min tro är att i och med att det nu tydliggörs i betyg så kommer vi få en väldigt tydlig mätning och på sikt bättre simkunnighet.

Kommunens ansvar
Ansvaret för att skolan lever upp till den nya läroplanen ligger på kommunen. Lars Rejdnell är den tjänsteman som är chef på utbildningsförvaltningen i Linköping. Just simningen är en liten del av förändringen.
– Det är en jätteförändring totalt, det är inte bara läroplan, det är lärarutbildning, lärarlegitimation och så vidare. Simningen är en viktig del men en liten del. Hela förändringen har inneburit en hel del nytt arbete för våra lärare, framför allt när det gäller kraven på dokumentation.
– Personligen kan jag tycka att det gått lite för långt när det gäller dokumentations-kraven. Man kanske inte behöver ha både individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Det tar för mycket tid från undervisningen, säger han.

Mätbart mål
Men när det gäller simningen konstaterar han att det är det enda målet som är mätbart. Det är 200 meter – inget annat. Andra nya krav handlar om kvalitet som inte är lika lätt att mäta.

PER OLSSON