Ville kör både enduro och motocross. I år kom han 5:a på enduro-SM.
Ville Hjelm minns inte själv en tid då han inte kört motocross. Pappa Mikael har alltid haft ett stort intresse för sporten och introducerade Ville tidigt. Första hojen fick Ville redan som treåring och han fastnade på en gång.
– Jag minns att jag tyckte det var kul direkt och det gör jag fortfarande.
Idag kör Ville både motocross och enduro, men hjärtat bankar lite hårdare för enduron av flera anledningar. Dels är det fler tävlingar i enduron men framförallt passar tävlingsformen honom bättre eftersom man startar enskilt.
– I motocrossen startar alla samtidigt, förr var jag mer nervös eftersom det var så tajt och jag var rädd för att köra in i andra.
Men han fortsätter tävla i båda sporterna, det enda som krävs är att ställa om lite fjädrar på hojen vilket pappa Mikael fixar med. I övrigt tar Ville mycket ansvar för både sitt material och sin träning. Han sköter om sin hoj gör allt från att byta däck till att serva. Det kommer han ha nytta av när han blir äldre och inte får ha med sig någon ute på banan under tävlingarna.
Ville är alltid uppbackad av sina föräldrar och pappa Mikael delar hans intresse för motocross.
Mycket mekande och tvättande blir det men Ville tar både hand om hojen och tvättar sina egna träningskläder.
– Pappa och mamma fixar med så mycket, så då vill jag sköta min del. Betalandet är ju också sjyst att de löser.
I år började Ville sjuan och han trivs bra i skolan. Han tycker att högstadiet ger en annan frihet som han uppskattar. Han är noga med att sköta skolan och försöker att inte ha för höga krav på sig själv.
– Mamma säger att godkänt är tillräckligt bra och då kör jag på det. Senare behöver jag ha ett outside-jobb som typ rörmokare eller elektriker så jag kan köpa nya hojar.
Träningen tar mycket tid och han får prioritera den före att hänga med kompisar. Eftersom han bor på landet är det skolskjuts som gäller och då krävs mer planering om han ska umgås med någon efter skolan. Oftast blir det kompishäng under loven.
– Samtidigt har jag jättemånga kompisar inom sporten. Jag har liksom hälften av mina kompisar där och hälften i skolan.
Ville beskriver sig som en något försiktigare förare men han kör allt hårdare.
Mycket av träningen gör han i Fröshult som bara är några minuter från hemmet och oftast tränar han ihop med pappa. Banan är bökig med bitvis svår terräng vilket ger honom en fördel på andra banor. Samtidigt blir det svårare om banorna är finkörda. Han tittar gärna också när andra kör, inte minst pappa.
– Det är bra att peppa pappa, så han kör lite fortare.
I år tävlar Ville för Finspång eftersom de har fler träningsmöjligheter för ungdomar. Men det är på banan i Fröshult som han känner sig hemma.
– Helst skulle jag vilja ha en lånehoj härute så fler kunde prova på. Jag tror många fler skulle vilja köra då.
Nya hojen blir invigd och Ville är mer än nöjd.
Ville är nöjd med årets prestationer. En femteplats på enduro-SM i åldersklassen 13-15 år är bra och han har två år kvar. Samtidigt är han ödmjuk, vinnandet är inte det viktigaste vilket pappa Mikael intygar. Även när det går dåligt vill Ville ta lärdom av det och han försöker alltid uppföra sig bra.
– Är det hojen som går sönder blir jag besviken. Men om jag har gjort fel får jag lära mig av det. Jag kan inte vara bäst hela tiden.
Utmaningen är att fortsätta köra på och försöka hålla sig skadefri. Han tror att han har haft nytta av att vara en lite försiktigare förare ur skadesynpunkt, men känner själv att han vill trycka på lite mer framöver.
– Jag är fortfarande lite försiktig men har blivit tuffare. Är jag nära att köra ihop nuförtiden blir jag bara argare efteråt och kör fortare. Då ska jag bara ifatt.
