Men i dag onsdag gör han sin sista arbetsdag i Boxholm efter att ha varit rektor för hög- och mellanstadiet på Stenbockskolan. Han anställdes efter Skolinspektionens omfattande kritik 2016 mot brister i kommunens pedagogiska ledarskap och elevernas låga merit­värden.

– Betygen går upp nu, menar Göran Björnståhl som tycker att kommunen tagit tag i problemen och att man också fått hjälp utifrån med arbetet, dels extra pengar från Skolverket, men även utbildningsinsatser från Göteborgs universitet.

– Det här är nog det lugnaste högstadium jag varit på. Det är väldigt fina relationer mellan personal och elever. Nu skryter jag lite men jag tycker att jag har fog för det, säger han och passar på att berömma skolpolitikerna i Boxholm också.

Artikelbild

Göran Björnståhl.

Han har en del att jämföra med. Han gick ut folkskoleseminariet 1969, vidareutbildade sig till ämneslärare i historia och samhällskunskap och rekryterades så småningom via en tillsynslärartjänst, till studierektor och – sedan lång tid tillbaka – rektor. Stenbockskolan är hans 12:e arbetsplats, de flesta runtom i länet. För fem år sedan gick han i pension men har fortsatt att jobba som ”hyrrektor”, men har även hoppat in och undervisat.

Vad han ska göra i morgon vet han inte, men det är inget som oroar. Och skulle han få en förfrågan om att hoppa in där det behövs så är det fullt möjligt. Annars har han sin bridge, tennis, sommarställe, ornitologi, villa, barnbarn, hund. Och så vill han gärna resa. Så sysslolös lär han under inga omständigheter bli.

Nästan 50 år i skolvärlden har gett honom perspektiv och han har sett alla förändringar. Kunskapsnivån har sjunkit inom vissa ämnen sedan han själv gick i skolan. Även lärarnas, tycker han. Men skolan är ändå bättre nu än då.

– Det finns nu en helt annan dialog mellan elev och lärare. Om ämneskunskapen minskat lite så har den pedagogiska ökat.

Artikelbild

Läraren känner sina elever betydligt bättre i dag.

Men det är läraren som ska leda undervisningen. På ett inspirerande sätt. Det tycker Göran är viktigt. På 90-talet gick det snett i skolan. Det blev för mycket enskilt arbete. Varje elev skulle ha sin egen studieplan. Många klarade inte av det. Det var då resultaten gick ner, vilket synts i Pisa-undersökningarna. Och blivit en nationell snackis.

Han är övertygad om att det går uppåt nu, vilket årets Pisa-siffror får utvisa.

En sak är Göran Björnståhl irriterad på. Anmälningar till Skolinspektionens görs alltför lättvindigt, tycker han, och inspektionen agerar domstol och tar anmälarens parti mot skolan.

– Det händer att missnöjda föräldrar ringer och hotar att anmäla om de inte får sin vilja fram.

Han ser på skolan som ett företag och sig själv som en företagsledare. Men det betyder inte att han hyllar privata skolor. Tvärtom så tycker han att skolor ska vara kommunala, de ska vara lokalt styrda, gärna vara profilerade för att locka elever, och kämpa i konkurens. Kommunala huvudmän, men med stor frihet, är hans val.

I Boxholm finns ju bara en högstadieskola och där väljer i stort sett alla ortens ungdomar att gå.

– Jag har blivit positivt överraskad av Boxholm. Intresserade politiker och en härlig trivsel på Stenbockskolan. Bruksandan finns kvar och det finns speciella skillnader mellan pojkar och flickor här, menar han.

Det har talats mycket om att pojkar missgynnas i skolan. Göran ser att Boxholms pojkar har lägre ambitioner, men är mer trygga i sin livssituation. En del flickor känner social utsatthet och otrygghet, har jobbiga relationer. Kan det vara så att de inte har samma förankring i bruksandan?