En stor del av pengarna kommer från Jordbruksverket och EU, en del från länsstyrelsens miljö- och samhällsbyggnadsenhet och tio procent betalar föreningen själv.

– Det är mycket pengar, säger Leif Svensson, ordförande i hembygdsföreningen, men Södra sand är också en unik hembygdsgård.

Gården ligger nämligen precis där den alltid har legat, med fantastisk utsikt över Sommen. Andra hembygdsgårdar består av flyttade byggnader, men den här ligger kvar och ser ut som den gjorde 1954, när den sista permanentboende flyttade ut.

Artikelbild

| Husen i Södra sand ligger där de alltid har legat. Logen är från 1600-talet.

Södra sand har anor: första gången den nämns är 1345, berättar Bosse Garpevik i hembygdsföreningen, och då gällde det ett testamente. Fast torpet är inte kvar, det beskrevs som nedruttet i slutet av 1600-talet och byggdes om 1714.

Ett 304 år gammalt torp alltså, och trösklogen är ännu lite äldre. Den hade vass- eller halmtak från allra första början, det ser spånläggare Markus Samuelsson.

– Reglarna längst ner är sådana som man band vassknippen i, berättar han.

Det är Markus Samuelssons bygg & hantverk från Tranås som har fått uppdraget att lägga nytt tak på gammalt vis, och företaget har vana vid gamla kulturhus. Markus farfar Börje startade verksamheten på 1940-talet.

Artikelbild

| Uppe på taket syns det att spånorna läggs åt olika håll.

– Vi har just jobbat med Sveriges näst äldsta träbyggnad, Ingatorpsboden utanför Eksjö, berättar Markus Samuelsson.

Äldre (i trä) är bara Granhults kyrka i Småland. Boden i Ingatorp är Sveriges äldsta profana träbyggnad och antagligen världens äldsta – 800 år. Takbyte, timmerlagningar och olika reparationer tog ett par år. Allt skulle göras som på 1300-talet.

Artikelbild

| Här finns hela lagret. Tiotusentals spånor ska upp på taket.

– Ja, vi tog ner träden med yxa och bearbetade virket med yxa och klyv, säger Markus. Det är inte ofta vi jobbar så.

Här, i hembygdsgården i Södra Sand i Malexander, ska jobbet vara klart på tre-fyra veckor. Spånorna, eller stickorna, är hyvlade av Hasse Fransson i Holmatorpet på en gammal Bjälnäshyvel från 1920.

Artikelbild

| Gamla taket. Ett spåntak håller i 25-30 år.

Det är ändå lite halvmodernt. För längre sedan gjordes spånorna med kniv, för hand. Markus Samuelsson kan se skillnaden, böjer man en hyvlad spåna ser man fjällen. De saknas på den handgjorda.

Senast logtaket byttes var 1992, då av frivilliga hembygdsföreningsmedlemmar. Nu ska det förhoppningsvis dröja till 2040-talet innan det är dags för byte igen.

Artikelbild

| Markus Samuelsson och hans gubbar har specialiserat sig på gamla kulturhus.

Men hembygdsföreningen har mer att pyssla med långt innan dess. Nästa projekt på listan är det nedersta stockvarvet på logen.