e tre ursprungsmedlemmarna i Morifade är alla födda på andra halvan av 70-talet. Ändå fyller orkestern tio år i år. Men något större firande blir det inte tal om.
-- Det känns inte som ett jubileum. Vi har bytt medlemmar en gång om året, och det känns som att vi bara har hållit på i fyra år, sedan vår sångare Stefan kom med, säger trummisen Kim Arnell.
-- Vi får ha dubbelt jubileum i sommar, när vi fyller tio och Frippe fyller 30, säger gitarristen Jesper Johansson.
-- Nej, jag fyller 14, säger keyboardisten Fredrik "Frippe" Eriksson.
Vi träffas i soffan i den relativt välstädade replokalen i Vikingstad. Efter en hel del strul med ommixningar, ommastring och omtryckning av omslag är Morifades nya fullängdsalbum äntligen klart för försäljning.
Men det har varit värt arbetet, då det har blivit en bredare och mer genomtänkt platta än den förra, "Possesion of power" som kom 1999. Mycket beroende på produktionen, som är signerad Andy La Rocque, bland annat gitarrist och låtskrivare åt King Diamond.
La Rocque kom de i kontakt med efter att de hade släppt "Possession of power". Första samarbetet blev mini-cd:n "Cast a spell".
-- Där lärde vi känna var- andra, nu visste han vad han ville göra, säger Jesper Johansson.
Morifade är fyllda av uppskattning när de pratar om La Rocque. En trevlig göteborgare och lugn och sansad, säger de först, men lägger till att han inte var rädd för att pressa på musikerna för att få fram det allra bästa.
-- Om man själv tyckte att någonting var bra sa han att det kunde bli ännu bättre, säger basisten Henrik Weimedal.
Framför allt var det rutinen som hjälpte till. Morifade vet inte så mycket om skivinspelningar.
Resultatet har blivit en mognare, och inte lika trallvänlig skiva som de tidigare. Det handlar dock fortfarande om powermetall med progressiva inslag, med sångaren Stefan Petersson som imponerande frontman.
Genren brukar innebära pompösa texter om drakar och demoner. Morifade är inte rädda för att vara storvulna, men överraskar med både antiknarkpropaganda och en låt om förintelsen och Hitlers upprustning.
-- Det är bra bredd på texterna. Det är lite jordens undergång-tema, säger Jesper Johansson, som ligger bakom det mesta av lyriken.
-- Men rent allmänt kommer texterna i andra hand i det här bandet. Det är viktigare med starka melodier, säger gitarristen Robin Arnell.
En stor skillnad för bandet är också att de bytt skivbolag. Tidigare låg de på det lokala Vikingstadbolaget Loud N'Proud. Nu återfinns de på holländska Hammerheart.
-- Det är som natt och dag. Det är så pass många fler på bolaget, de har en gubbe för varje grej, säger Kim Arnell.
-- På Loud N' Proud skötte två personer allt för alla band. Det säger sig självt att det inte går, säger Henrik Weimedal.
Holland är ett starkt hårdrocksfäste, nästan i klass med Tyskland. Morifade säger sig ha fans överallt, men att det känns som att de är störst söderut, i Spanien, Grekland och Italien.
-- Skivbolagen i Spanien är de som har visat störst intresse för oss. Tyskland är övermättat på band i den här genren. I söder är det inte lika bandtätt, säger Jesper Johansson.
-- Det är ett färskare intresse där, säger Kim Arnell.
Nu ligger skivan färsk ute i skivaffärerna. Det är viktigt att den går bra, annars blir det inga spelningar. Tre stycken är inbokade hittills, i Örnsköldsvik, Ullared och Piteå. Annars är det bara att sitta och vänta, men bandmedlemmarna är inte oroliga.
-- När vi hade gjort förra skivan ramlade alla spelningar in på en månad, säger Kim Arnell.
-- När man inte har ett namn får man spela på nya skivan. Heter man Iron Maiden kanske man inte behöver det, säger Robin Arnell.
D