Teknik och erfarenhet finns. Men fjärrundervisning är fortfarande ett ganska sällsynt inslag i svensk skola. Och inte mycket talar för att undervisningsformen kommer att etableras snabbt och brett.

I dag får skolorna normalt sett inte fjärrundervisa i annat än några språkämnen. Ett bredare upplägg testas på ett fåtal ställen i landet. Regeringen flaggade för en proposition om utökade rättigheter före sommaren, men så blev det inte. Enligt Anna Ekström är orsaken hög arbetsbelastning på utbildningsdepartementet.

Hon säger också att lagförslaget kräver eftertanke.

Den moderna skolhistorien är full av tvära kast och snabba, dramatiska beslut. Jag vill säkerställa att vi ska ha beslut som håller, och som tar hänsyn till ämne och elevernas ålder.

Blandat mottagande

I en utredning som hon tog emot i maj i fjol föreslogs väsentligt utökade möjligheter att fjärrundervisa på högstadiet och gymnasiet. Men fjärrundervisningen ska fortfarande vara alternativ nummer två, och användas när skolan saknar behörig lärare eller har väldigt få elever i ett ämne.

Förslaget fick ett blandat mottagande. Medan Sveriges Kommuner och Landsting är påhejare har lärarfacken satt hälarna i backen. Lärarförbundet varnar bland annat för risken att skolor kommer att ha "massändningar" till betydligt större elevgrupper än en normal klass. Något annat är inte att räkna med om tekniken ska vara en lösning på lärarbristen, enligt lärarfacket.

Det finns farhågor och jag kan förstå dem. Så mitt tydliga besked är att vi inte ska fatta beslut som innebär risker för elevernas kunskapsutveckling, säger Anna Ekström.

Avvaktande

Till saken hör också att intresset för att på försök utöka fjärrundervisningen inte varit så stort.

Det tar kanske lite tid att få tanken att sätta sig, att fjärrundervisning finns som ett verktyg. Men Skolverket ser den som en möjlighet för elever att få undervisning av behöriga lärare, på ett sätt de annars inte skulle få, säger Björn Sterner, undervisningsråd vid Skolverket.

När ett nytt regelverk nu dröjer får det konsekvenser för de skolor som deltar i försöket, bland annat de som tillhör Lapplands gymnasium. Försöket avslutas nämligen i juni, och därmed äventyras dess vårdprogram.

Vi har inga som helst resurser att backa tillbaka och bygga upp en organisation på respektive skola. Vi begär inte att man blixtsnabbt ska ändra i lagen, utan att man förlänger försöksverksamheten till dess att ett beslut är fattat, säger gymnasiechef Bert-Olov Ström.

Förbundet har vänt sig till utbildningsdepartementet för att få besked. Enligt Anna Ekström är det på gång:

Vi arbetar med en förlängning av försöksverksamheten, men jag kan inte säga när ett besked kommer, säger hon.