Tobias Rawet har föreläst på Katedralskolan flera gånger tidigare.
Tobias Rawet har en brun träkäpp, är klädd i en blå rock och en så kallad gubbkeps när han kliver av tåget från Stockholm strax före lunch. Han ler när han möter oss, två reportrar från Corren och den lärare som anordnar föreläsningen för Katedralskolans historieelever, Magnus Garemark.
– Någon gång måste man sluta. Gärna innan tänderna börjar hacka. Man behöver inte vara på topp, men man behöver fortfarande vara vettig, säger han.
Tobias Rawet fyller 87 år om ett par veckor, och är en av uppskattningsvis 200 till 300 Förintelseöverlevare med livet i behåll i Sverige i dag. Han har jobbat sedan han var sex år gammal.
Utanför aulan i Katedralskolan står eleverna vid glasdörrarna och tittar in, medan Tobias Rawet sätter på sig ett headset. Han styr vant volymen på den. Det tar ett tag innan alla 500 historieelever kommer tillrätta efter insläppet.
Tobias Rawet inleder med att berätta om tisdagen den 17 mars 1992. Då såg han ett inslag på tv, där en nynazistisk person förnekar att Förintelsen har ägt rum, menar att den är ett judiskt påhitt.
– När han står där och säger att det inte har hänt, så kan jag inte ta in det. Det var som att han sa till mig att hela mitt liv har varit en lögn.
Tobias Rawet har föreläst om Förintelsen och sina upplevelser från andra världskriget i 27 år.
Vid det tillfället bestämde sig Tobias Rawet för att förtidspensionera sig och ägna all tid åt att föreläsa för ungdomar om sina upplevelser från Łódź getto i Polen och koncentrationslägret Ravensbrück, dit han kom som åttaåring med sin mamma.
– Om vi inte orkar tala om det, så vinner de, säger Tobias Rawet.
– Mitt budskap är att alla har samma människovärde. Jag ska prata om vad som kan hända när antidemokratiska krafter får makten, säger han.
Under föreläsningen berättar Tobias Rawet om hur han som sexåring fick gömma sig på ett utedass och därefter på en vind i en och en halv månad, för att undvika att nazisterna skulle tillfångata honom. Om släktingar som blivit tillfångatagna, mördade, som han aldrig fick återse. Om de mycket bristfälliga förhållandena i gettot i Łódź, där han bodde tillsammans med sin familj. Hur lite mat de hade, hur smutsigt det var, och hur människor dog av svält och sjukdom. Om hur alla barn under tio, alla sjuka och alla gamla fördes bort eftersom de inte var arbetsföra.
Han berättar om brist på föda, sjukdomar och allmän misskötsel, i gettot, i tågvagnar och i koncentrationslägret. Han berättar om när nazisterna intog ett sjukhus och kastade ut nyfödda spädbarn genom fönstret på fjärde våningen.
– Jag förstår inte hur en människa kan göra så mot ett oskyldigt nyfött barn, säger Tobias Rawet.
Han berättar om hur han fick kliva ombord på ett tåg som tog honom till koncentrationslägret. Hur människor dog i tågvagnen.
När han var sex år fick han förfalskade papper som visade att han var tio år. Han började arbeta som springpojke och lärling på ett företag som tillverkade halmskor, som nazisterna bar utanför sina stövlar.
Han berättar om vad de fick att äta i koncentrationslägret. Ljummet vatten med potatisskal, kaffe som var kokat på bark, och en bit bröd. Ibland kunde man få en korvbit, som Tobias Rawet liknar vid en bit falukorv. Hans mamma gav honom sin korvbit i koncentrationslägret.
– Om hon inte hade gjort det hade jag inte stått här i dag, säger Tobias Rawet.
– När kriget var slut var min mamma 41 år och vägde 28 kilo, säger han.
Tobias Rawets hustru dog i september 2019. På senare år har han själv drabbats av en hjärtinfarkt och fått hjärtflimmer, vilken han har fått en ny medicin för. Därför har han bestämt sig för att sluta föreläsa någon gång i vår. Men någon nertrappning ser man inte skymten av. Han har nyligen föreläst på Östra och Norra real i Stockholm, Katedralskolan i Uppsala och nu Katedralskolan i Linköping. Dagen efter att vi träffas ska han vara med i Nyhetsmorgon i TV4.
– Men jag har ganska gott samvete när jag lägger av, eftersom jag har berättat för så många, säger han.
Han berättar om ett hologram som han har varit med och spelat in tillsammans med Sveriges museum om Förintelsen. På deras hemsida kan man tala med Tobias Rawet och en annan Förintelseöverlevare, Elisabeth Citrom, och få svar på sina frågor i realtid.
Runt 500 elever var anmälda att delta under föreläsningen på Katedralskolan den 25 januari.
Tobias Rawet får rungande applåder efter föreläsningens slut. Han uppmanar alla att tänka efter:
– Det handlar om er, och era barns, framtid.
