Runt sekelskiftet och framåt bildades flera föreningar som tog hand om utvecklingsstörda. Mitt under brinnande världskrig fick byn Schedevi i Rimforsa en ny grupp invånare.

– Mina föräldrar tog över en verksamhet i Västervik 1939 och började flytta över den till Skedevid slott från 1942. Det var min mamma och de anställda som genomförde flytten då pappa var inkallad, säger Lennart Fält som äger fastighetsbolaget och Schedevi Psykiatri AB.

Idag bedrivs en annan typ av omsorgsverksamhet ett stenkast från slottet. Schedevi Psykiatri AB har ett HVB-hem för människor med psykiska funktionshinder och omfattande stödbehov. I samband med 75-årsjubileet ger man ut en bok om verksamheten. Boken fokuserar främst på nutid, men är fylld av bilder från tidigare decennier.

Artikelbild

| Skedevid. Förr var slottet ett vårdboende för utvecklingsstörda, idag fungerar slottet som kontor och bostad.

På 40-, 50- och 60-talet arbetade många av de utvecklingsstörda i stallen med djuren, i den närliggande handelsträdgården, i köket eller i terapin.

– Hela området var som ett litet samhälle, allt skötte man själv med eget reningsverk och eget vatten. Vi har en anställd som just ska gå i pension. Hon har jobbat här i 49 år och började i köket. Där fanns en husmor som hade det övergripande arbetet, berättar Lisa Fält ekonomiansvarig på Södra Annexet Fastigheter AB. I dag har både fastighetsbolaget och Schedevi Psykiatri AB kontor på slottet.

Lennart Fält har tillbringat hela sin barndom på slottet och minns med ömhet sina föräldrars hårda slit för att skapa en bra vardag för de utvecklingsstörda.

Han minns att ibland stod de vid vägen, iklädda sina snarlika kläder, och vinkade till förbipasserande. Det var en speciell syn såklart, för de som inte var vana.

Artikelbild

| Matsal. När de utvecklingsstörda bodde på slottet åt de boende i direkt anslutning till det stora köket, där flera av dem också arbetade.

– I en del hem pratade man om "Idioterna på Schedevi" vilket jag någon gång fick höra i skolan, var något som berörde mig väldigt illa då jag kände alla dessa människor och för mig var de alla individer, säger han.

Samhällets attityd om utvecklingsstörda förändrades under 1900-talet. Politiska beslut gav sakta men säkert mer och mer resurser till att förbättra verksamheten.

1968 flyttade de utvecklingsstörda ut från slottet och in i nybyggda paviljonger ett stenkast därifrån. Storköket blev kvar på slottet men de förra sovsalarna blev istället personalbostäder.

– Det blev en jätteskillnad då de fick enkel- eller dubbelrum istället för sovsalar. Tidigare fick man inga pengar för en sådan här verksamhet, utan det var det enklaste enkla med mat, tak över huvudet och någonstans att sova. För många var det mer förvaring, säger Lennart Fält.

Många som bor i Schedevi minns vintern 1957 då slottets tak brann upp.

– Några dagar innan jul så vaknade jag, då bodde vi i ett annat hus som kallas annexet, och det var fullt dagsljus av branden. Det syntes ända in till Linköping. I huset fanns många boende och på vinden som brann var två personallägenheter. Huset kunde utrymmas utan att några skador uppstod, säger Lennart Fält.

Under slutet på 1980-talet och i början på 90-talet beslutades att utvecklingsstörda skulle vårdas integrerat i samhället, bo i lägenheter eller på gruppboenden. Samtidigt gjordes flera reformer av psykvården, vilket bland annat ledde till att de stora mentalsjukhusen som Beckomberga och Långbro lades ned i förmån för mindre boenden. Detta ledde till att omsorgsverksamheten Schedevi ändrade inriktning mot psykiatri.

– Vi kunde erbjuda boendeplatser på en liten enhet till skillnad från de här stora enheterna som psykiatrin stod för, säger Lennart Fält.

Den moderna psykiatrin har få gemensamma nämnare med psykvården som bedrevs på de stora institutionerna.

– Tankarna om att avveckla institutionerna har funnits sedan 1940-talet men större grupper var det enda enkla förfarandet. Landstingens egna institutioner var riktigt stora anläggningar med 500 till 1000 personer som en stor militärkasern, säger Lennart Fält.

Men att byta inriktning till psykisk sjukdom var inte helt lätt för personalen som tidigare jobbat med människor med fasta rutiner, och som aldrig skulle flytta därifrån.

Att arbeta i en omsorgsverksamhet med så mycket historia är spännande, menar Joachim Hilding är VD för Schedevi Psykiatri AB.

– Det förpliktar också att fortsätta i samma anda, säger han.

Sedan 1942 har de boendes bästa stått i centrum.

– Jobbar man i den här branschen så gör man det för att man är intresserad av människor. Det finns en stor kunskap hos alla våra medarbetare, säger han.

Idag har Schedevi 40 boende och 60 anställda.

– Här bor man i ett rum eller liten lägenhet med pentry och egen dusch. Boendet kan tillhöra en avdelning där det är gemensamt kök och vardagsrum där man alltid kan vara, säger Sofie Lindholm, samordnare på avdelningen Sjövillan.

Kanske kan delar av slottet te sig lite kusligt med sin gamla källare, stora rum och äldre möblemang.

Spökar det på slottet?

– Nej, man känner bara goda krafter här, säger Lennart Fält.