Tre ston kommer lubbandes i hagen och Anna Jamieson smeker dem mjukt längs halsen. Tillsammans med sin man Ian driver hon gården Tumbo i Malexander som under somrarna anordnar turridningar och dagridläger. Det utgör en viktig del av deras verksamhet, som utöver hästarna även består av får och nötkreatur. Men Anna upplever att det finns stora skillnader mellan verksamhetens olika delar.

– Jag tycker att hästnäringen behandlas lite udda i samhället. Hästar räknas inte som en del av den gröna näringen, säger hon.

Det här är ett resonemang som många har lyft genom åren, och enligt Magnus Nordgren på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet är hästens plats i jordbruket en snårig fråga.

Artikelbild

| Tjuren Charlie. Anna upplever att det är mycket lättare att bedriva verksamhet med nötkreatur.

– Det finns företag- och projektstöd som man kan söka. Men visst är det så att företagare med häst inte kan söka vissa EU-stöd fullt ut, till exempel sådana som är kopplade till vissa typer av djur där hästar inte är inkluderade.

Magnus berättar att en anledning till varför hästar behandlas olika när det gäller vissa EU-stöd och ersättningar har att göra med identifieringsmärkningen och att hästars förflyttningar inte lika lätt kan spåras.

– Problemet med häst är att det inte finns något heltäckande identifieringssystem som är kopplat till EU, så som det finns för till exempel nötkreatur. Hästpassen och den centrala hästdatabasen är två hjälpmedel i rätt riktning.

Vore det rimligt att införa ytterligare möjligheter för hästen inom EU-stöden och ersättningarna?
Artikelbild

| Fårflocken. Anna arbetar halvtid på gården och halvtid som konslut.

– Det är en politisk fråga. Om politikerna skulle anse att frågan behöver utredas så skulle vi på Jordbruksverket göra det.

Anna Jamieson är utbildad agronom och arbetar halvtid på gården och halvtid som konsult. Utöver detta är hon även ordförande i Centerpartiet Boxholm och i hennes roll som politiker arbetar hon för bevarandet av landsbygden. Där anser hon att hästnäringen spelar en viktig roll.

– Jag tycker att man behöver satsa mer på hästverksamheten. Man får ju inte glömma att det är Sveriges näst största sport med en halv miljon utövare.

Vad tror du är anledningen till att hästnäringen inte prioriteras?

– Tyvärr tror jag att det till viss del handlar om könsdiskriminering. Av alla som håller på med hästsport är 90 procent kvinnor. Och sen tror jag att många inte anser att det är en riktig sport.

Svenska ridsportförbundet har under många år arbetat för att ridsporten ska inkluderas i det statliga friskvårdsbidraget. Detta för att gynna hästnäringen men även för att ridsporten ska betraktas som en motionsform. När Magdalena Andersson blev Sveriges finansminister lovade hon att utreda detta, och innan mandatperioden är slut hoppas man på ett beslut.

– Det är klart att det här skulle gynna många ridskolor och andra hästföretagare i landet om det vore så att människor kunde använda sitt bidrag till ridning, säger Magnus Nordgren.

Anna går ner till lösdriftsstallet där hästarna nu har ställt sig för att komma undan regn och blåst. Hon berättar att hon vill hålla hästarna så naturligt som möjligt och att de därför får gå ute i en flock istället för att stå i en box. När Anna och Ian tog över gården fanns redan ett färdigbyggt stall. Hade de velat bygga ett nytt hade de behövt söka bygglov från kommunen.

– Det här är ännu ett exempel på skillnader mellan djur och djur. Om hästar hade räknats till jordbruk hade man inte behövt söka bygglov. Nu är det istället upp till varje kommun att besluta om man ska få bygga stall eller inte, säger Anna.

Magnus berättar att det dock finns hästföretagare som överklagat kommunens krav på bygglov och fått rätt i domstol, då man kunnat visa att verksamheten kan anses vara jordbruksverksamhet.

– Kan man till exempel visa att man har en avelsverksamhet kan man vinna en rättsprocess mot en kommun. Men visst är det så att det hanteras väldigt olika runt om i landet, beroende på kommun.

Anna tycker att Sveriges politiker behöver enas kring frågan.

– Hästnäringen räknas inte och det tycker jag man behöver se över först nationellt, men även också på EU-nivå.