Regeringens utredare Jörgen Tholin och hans medarbetare har det senaste året mejslat fram förslagen på ett enklare regelsystem för antagning till högskolan. Det handlar dels om behörighetsregler, dels om urvalsregler vid konkurrens om studieplatserna. Bakgrunden är att systemet lappats och lagats ett antal gånger och blivit både krångligt och svåröverblickbart.

Utredningen föreslår nu bland annat att vuxna som saknar gymnasieexamen ska kunna skriva ett nationellt behörighetsprov. Provet får en nedre åldersgräns på 24 år.

– Vi vill inte att yngre människor ska lockas att hoppa av gymnasiet och göra provet i stället. I första hand ska man gå på gymnasiet, i andra hand skriva provet, förklarar Jörgen Tholin.

Det gamla välkända högskoleprovet blir kvar, som ett instrument att rangordna sökande när det är konkurrens om studieplatserna. Men utredningen föreslår som väntat att provet får en mindre betydande roll i urvalet. Andelen platser som fördelas på basis av provresultat minskas från minst 33 procent till minst 15 procent. Samtidigt införs en åldersgräns på 19 år och antalet provtillfällen begränsas till tre prov under tre år.

– Det är rimligt att man visar att gymnasiet är huvudalternativet, säger Jörgen Tholin.

Om utredningens förslag går igenom kommer dessutom meritpoängen slopas. Meritpoäng ges för vissa fördjupningskurser i gymnasieskolan, men poängen räknas olika beroende på vilken utbildning som söks. Krångligt, med andra ord. Syftet med meritpoängen var att sporra elever att läsa mycket språk och matte men det målet kan nås på ett enklare sätt, enligt utredningen.

– Det är viktigt att vi har goda språkkunskaper, men vi måste lösa problemen där de uppstår. Tycker politikerna att det är viktigt att folk läser moderna språk så får man göra det obligatoriskt i gymnasieskolan.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, ser också vikten av att gymnasieelever satsar på fördjupande kurser.

– Där får jag jobba med gymnasieministern för att se hur vi kan stärka till exempel de moderna språkens roll, säger hon. (TT)