Rödstensgubben ett falskt forntidsminne?

Evert Melefors är docent i nordiska språk i ­Uppsala och är uppvuxen i Grebo i en granngård till gården Rösten. Han menar att det förmodligen var någon av de soldater som bodde på gården under 1700-talet som reste Rödstensgubben som ett skämt.

- Det är en kvasifornlämning. Förmodligen är det någon fänrik som har satt upp den där på natten som en ren plojgrej, säger Evert Melefors.

Evert Melefors driver i sin uppsats "Rösten i Grebo - ett sägenomspunnet gårdnamn" tesen att gården Rösten inte har fått sitt namn av Rödstensgubben. Istället är det snarare den röda granit som finns i kullarna runt gården som har gett den dess namn, något som är vanligt för andra orter och gårdar i Sverige som inleder sina namn med "Röd...". Det är först 1877 som monumentet överhuvudtaget nämns i skrift.

- Det finns uppteckningar från 1700-talet om de ­officersfamiljer som levde på gården, men ingenstans nämns något om Rödstensgubben. Stenen skulle inte ha kunnat stå kvar där sedan forntiden, den är alldeles för skör för det, förklarar Evert Melefors.

Förklaringarna till fenomenet Rödstensgubben har varit många. Från mitten av 1800-talet till idag har olika sägner om stenen nedtecknats. Sägnerna går ut på att en medeltida bonde skulle ha dragit på sig Guds vrede och därför slukats av ett hål i marken. Olycka och missväxt ska sedan ha drabbat gården och först när en senare ägare av gården satt upp ett minnesmärke efter den straffade bonden upphörde olyckorna. Detta monument har sedan fått namnet Rödstensgubben eftersom gårdens välgång påstås vara helt beroende av att stenen målas röd varje gång husen på gården målas om.

Den mer lärda tolkningen av monumentet är att det är en fallossymbol och ett minne efter en forntida fruktbarhetskult. Stenen ska ha målats röd genom alla år därför att rött är livskraftens färg.

Den här tolkningen före­slogs först av linköpingsbiskopen Tor Andrae 1940, men som sedan har utarbetats av museichefen i Linköping Bengt Cnattingius.

Evert Melefors menar däremot att rödmålning av fallosfigurer inte förekommer på någon annan plats i Norden eller Tyskland och att det vore osannolikt att det skulle vara något unikt för Grebo. Att stenen målades röd på 1800-talet är troligt, men det finns också uppgifte om att gårdens hus kan ha målats röda redan på 1700-talet, skriver Melefors i sin uppsats.

Evert Melefors säger att han uppsats är lite på skämt, men att han är mycket intresserad av bygden kring stenen och hur gården fick sitt namn.

- Mina synpunkter är förstås "kätterska" i Grebo, men vi får se om det leder till att jag att äntligen "välter omkull" den där stenen, skrattar Evert Melefors.

Evert Melefors uppsats finns att läsa på föreningen Brukskultur i Åtivdabergs hemsida brukskultur.atvidaberg.se.