Kalmar och Kronoberg är de länen i Sverige som det är störst risk att drabbas av en viltolycka. Älgjakten är i gång, det är brunsttider och svampplockarna är ute i skog och mark, är tre ingridenser till att djuren ger sig ut på vägarna.

Totalt skedde 61 300 viltolyckor förra året, vilket var en historisk hög nivå. Under årets nio första månader har 43 300 viltolyckor anmälts till polisen runt om i landet. Det visar statistik från Nationella Viltolycksrådet.

Johan Granholm är motorexpert på försäkringsbolaget If:

Artikelbild

| Under hösten är djuren mer aktiva och hamnar ofta på vägarna

– Återigen ser det tyvärr ut att bli ett rekordår för antalet viltolyckor.

Försäkringsbolaget If har räknat fram listan över länen med flest viltolyckor i förhållande till antalet registrerade personbilar. Kalmar län är den region där risken att drabbas av en viltolycka är störst med 21,37 olyckor per 1000 bilar hittills under 2018. I Stockholms län är risken minst, nästan åtta gånger mindre, här sker 3,51 olyckor per 1000 bilar. Östergötland hamnar på en elfte plats i landet med 9,69 olyckor per 1000 bilar.

Tittar på antalet viltolyckor som har anmälts till polisen i Östergötland så här långt i år är de lägre jämfört med förra året. I år har 2 215 viltolyckor anmälts, vilket är hundra färre jämfört med samma period förra året. I Kinda har 188 viltolyckor anmälts. Förra året var siffran 236 viltolyckor. I Ydre har 62 viltolyckor anmälts, vilket ät två mer jämfört med för ett år sedan.

Oktober och november är de två månader på året som flest viltolyckor brukar inträffa.

– Under hösten är djuren mer aktiva och hamnar ofta på vägarna på grund av jakt, svampplockare och brunsttider. Kombinationen med en mörk och nederbördsrik årstid gör vägarna livsfarliga för både djur och människor, säger Johan Granholm.

Absolut överlägset störst är risken att krocka med ett rådjur, nära 46 000 olyckor förra året. Därefter följer vildsvin, drygt 6 000 förra året och älg, knappt 6 000 olyckor under 2017.

Risken att krocka är störst i skymning och gryning då djuren rör sig, vid skogskanter, skogsområden med vattendrag på ena sidan av vägen, vid kalhyggen och där viltstängsel börjar och slutar bör man vara extra uppmärksam.

- Läs av omgivningarna, håll uppsikt längst med vägkanterna och anpassa farten. Försök förutse var djur kan dyka upp, säger Johan Granholm.

Lars-Göran Bexell

lars-goran.bexell@vtkp.se