Ena halvan av den övre längan med bostäder vid Kvarnviks strand. Framför finns ett av de gemensamma växthusen.
Solen skiner över de nybyggda röda husen längs Kvarnviks strand. Det är totalt 14 hushåll med utsikt över vattnet och till nu har det gått drygt ett och ett halvt åt sedan de första hyresgästerna flyttade in.
– Vi kunde inte bo bättre, konstaterar Lillemor Haraldsson som tillsammans med sin man huserar i en trea mitt i en av huslängorna.
Egen bastu och brygga som tillhör hyreskooperativet. Här finns en gemensam båt, men det går också att lägga i en egen.
Runt husen finns det plats att skapa en egen trädgård som man själv vill ha den.
Efter att ha bott i hus inne i Åtvidaberg hela sitt vuxna liv blev hon själv överraskad över hur gärna hon ville flytta tillbaka till trakterna där hon växte upp. När annonserna kom ut om boendena som höll på att byggas kändes det plötsligt självklart.
– Min man var betydligt mer tveksam, så jag la den tanken åt sidan tills han en dag själv föreslog att vi skulle åka hit och titta. Det har vi inte ångrat en sekund.
Kvarnviks strand använder bostadsformen hyreskooperativ som är relativt ovanlig och ställer krav på att hyresgästerna engagerar sig inom föreningen. Om man ska hyra en bostad måste man gå in med en insats som är olika stor beroende på lägenhetens storlek. Skulle man välja att säga upp sitt boende får man då tillbaka insatsen från föreningen. Vidare finns det krav på att man hjälper till med gemensamma ytor och områdets skötsel.
– Nu har vi skapat grupper som har hand om olika delar. Om man har svårt att hjälpa får man betala lite mer istället, säger AnneMi Ross som sitter med i styrelsen och ingår i utegruppen.
Det är en brokig skara människor som har valt att bosätta sig i hyreskooperativet och åldersspannet är mellan 25 och 90 år. Många har bott i egna hus hela sina liv, där de inte har behövt ta hänsyn till någon annan. Och även om de varit inställda på förändringen har det tagit lite tid att hitta sin plats.
Från att tidigare inte ha känt varandra är de i dag grannar och delaktiga i olika grupper i hyreskooperativet. Lennart Södling, Ann-Marie Lundqvist, AnneMi Ross, Lillemor Haraldsson och Ebba Jonsson.
Mellan Lillemor och AnneMis hus har de ordnat med en dekorativ plantering.
Samtal vid flaggstången som hyreskooperativet fått och rustat upp.
– För min del är det ovant att inte få bestämma själv. Jag har varit van att styra och ställa som jag vill ha det, men ibland går det lite fort och jag har fått lära mig vilken väg saker ska ta. Jag tycker det fungerar jättebra och jag trivs otroligt bra med mitt boende och föreningen, säger Ann-Marie Lundqvist som har bott i Kvarnvik och drivit tygaffär större delen av sitt liv.
Hon får medhåll av AnneMi. Alla beslut som tas i grupperna måste förankras i styrelsen. Även om det har varit mycket jobb med att sätta stadgar och regler fungerar samarbetet bra.
– Vi hittar hela tiden saker att förändra och förbättra. Från hyresvärdarnas håll har det mesta varit tydligt, men det har varit både viktigt och givande att hitta arbetsformer som passar oss, förklarar AnneMi.
Lennart Södling, som också sitter i styrelsen, nämner den sociala biten.
– Vi har även fokuserat på att lära känna varandra och göra roliga saker ihop. Förra året anordnade vi ett gemensamt kräftfiske och hade en efterföljande fest, vilket var jätteroligt.
Han bodde ensam i en större villa i Valdemarsvik när han fick höra om Kvarnviks strand. Knappt hann han läsa klart annonsen innan han ställde sig i kö.
Kvarnviks strand.
Röken ägs av AnneMi och Lennart.
"AnneMi köpte en rök och då frågade jag om jag fick köpa in mig på den. Ofta vill grannarna också ha någonting rökt och då hjälper vi till" säger Lennart.
Utsikt över sjön.
– Jag bor så bra här. Mitt tidigare boende hade visst renoveringsbehov, här är allt nytt och fräscht. Det är väldigt skönt, säger Lennart om sin lägenhet på hörnet.
I dagsläget är det kö till bostäderna vid Kvarnviks strand men för den som vill prova på går det bra att hyra det gemensamma huset Träffpunkten om fyra bäddar en natt eller två.
– Vi vill gärna att fler får se hur bra vi har det, säger Lillemor.
