KYRKOVALET 2021
– Nuvarande system är en sammanblandning mellan kyrka och partipolitik. Det har varit en tvistefråga sedan år 2000 då kyrkan skildes från staten, säger kyrkohistorikern Joel Halldorf.
Frågan har debatterats av många aktörer i samband med de senaste kyrkovalen och de flesta politiska partier har valt att lämna. De tre politiska partier som fortfarande ställer upp med egna nomineringsgrupper är Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna (SD).
– Kulturkriget som förs i den politiska debatten mellan S och SD kring SD:s inflytande tar nu även plats i kyrkan och frågor som rör kyrkans eget liv hamnar då i skymundan, säger Joel Halldorf.
De två största nomineringsgrupperna i Linköpings stift är Socialdemokraterna (S) och Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan (POSK). De står långt ifrån varandra i vissa frågor. POSK tycker inte att kyrkan är en plats för politiska partier och menar att det inte handlar om värderingar, utan om tro.
– Vi vill välkomna alla och inte utesluta någon, men vi tycker inte att sekulär partipolitisk ideologi hör hemma i kyrkan. Det är en trosgemenskap som bygger på kyrklig grund. Kyrkans frågor är av en annan dimension, säger Per-Eric Lindgren, ordförande POSK i Linköpings stift.
Socialdemokraterna menar å andra sidan att det är en fråga om demokratiska värderingar.
– Kyrkan är integrerad i samhället och är Sveriges största medlemsorganisation. Det finns åsiktsströmningar som hotar kyrkans demokratiska uppbyggnad, där vissa menar att man måste vara delaktig i församlingen och gudstjänsterna för att få rösta. För oss är det viktigt att kyrkan är för alla och att alla medlemmar ska ha fortsatt inflytande genom kyrkovalen, säger Mats Ludvigsson som är Socialdemokraternas företrädare i stiftet.
Per-Eric Lindgren menar även att det vore bättre om kyrkans medlemmar bara valde till kyrkofullmäktige, alltså på lokal nivå, och att dessa förtroendevalda sedan utser fullmäktige till stiftet och till kyrkomötet på nationell nivå.
– På så vis skulle de som har erfarenhet av församlingens arbete kunna utse representanter till stifts- och nationell nivå samtidigt som alla medlemmar ändå får vara med och bestämma det som är nära och i församlingen. Där ryms många olika åsikter och vi ser mångfald som en möjlighet, men kyrkan är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap, säger han.
Men Mats Ludvigsson håller inte med.
– Kyrkan gör mycket nytta och möter många människor i samhället. Därför är det viktigt vilka värderingar som styr kyrkan. De ska ju spegla samhället i övrigt. Verksamheten i Svenska Kyrkan är mer omfattande än bara det som sker i kyrkorummen.
Hur länge frågan kommer att debatteras återstår att se.
– Om 20-25 år tror jag inte att det här är en fråga längre. Kyrkans inflytande minskar och då kommer de politiska partierna inte att vara intresserade längre, säger Joel Halldorf, som själv har tagit ställning i en krönika i Expressen nyligen.
Hur vill du beskriva din egen inställning i frågan?
– Jag tycker att de politiska partierna som styr staten inte också ska styra varken fotbollsklubbar eller religiösa organisationer, de ska hålla sig på avstånd från det idéburna civilsamhället, säger Joel Halldorf.
