Temat för 51-Årsracet är Trial, en sport som gått från att testa om motorcyklarna klarade en brant backe i början av 1900-talet, till fullkomligt omöjliga cirkuskonster på två hjul.

– Från början var trial en utflykt för arbetarna i de engelska motorcykelfabrikerna. Man tog med sig familjen och passade på att testa vad motorcyklarna klarade av i verkligheten, berättar Lars Gerestad.

I roadracingdepån träffar vi på Håkan Englund som lurar med mig på en tur i hans sidovagn. Burkslav är termen som används om den som far fram och tillbaks som ett torrt skinn för att flytta vikten så att den 160 hästar starka maskinen inte åker av banan.

Artikelbild

| Höjdhopp. Roger Andersson spar inte på krutet trots att han kör en 35 år gammal cross, i nyskick. Hojen är en Suzuki RM 250 från tidigt åttiotal.

– Mitt jobb är att välja spår, men det är du som ser till att vi håller det, säger Håkan när snabbt går igenom hur vi ska samarbeta för att få den trehjuliga skräckupplevelsen dit vi vill.

Fartupplevelsen är något utöver det vanliga när man studsar fram några centimeter över marken. I slutet på rakan håller vi 150 kilometer i timmen, trots att Håkan svär över att maskinen bara går på tre cylindrar.

– Yes! Vi är störst igen, skrattar Jonny Larsson som ansvarar för motocrosssektionen.

De 330 crossåkarna har en godartad fejd med roadracingförarna, som "bara" är 280 man, om vilka som lockar flest deltagare.

Artikelbild

| Hård landning, mjuk fjädring. Roger Andersson spar inte på krutet trots att han kör en 35 år gammal cross, i nyskick. Hojen är en Suzuki RM 250 från tidigt åttiotal.

Utöver det kommer cirka 50 trialförare och 30 till 35 speedwayåkare. Totalt lockar Årsracet runt 700 deltagare.

– De flesta kommer redan på torsdagen och stannar hela helgen, även om de bara kör en av dagarna, berättar årsracechefen Kjell Wahlfridsson.

Artikelbild

| Wobbely Wheels lastar av sina fyra motorcyklar. De har åkt från Finska Österbotten för att vara med på Årsracet, igen. – Det här är det bästa på hela året, men det kräver mycket kompensation hemma innan man får åka, skrattar Michael Djupjöbacka.

Han tror att det är två faktorer som lockar både deltagare och besökare. Dels kan alla olika grenar samlas på en och samma plats, och dels kommer man som besökare väldigt nära motorcyklarna och förarna.

I roadracingdepån lastar Wobbely Wheels av sina fyra motorcyklar. De har åkt från Finska Österbotten för att vara med på Årsracet, igen.

Artikelbild

| I depån mekas det för fullt. En sidovagns racer går bara på tre cylindrar.

– Det här är det bästa på hela året, men det kräver mycket kompensation hemma innan man får åka, skrattar Michael Djupjöbacka, som var på sitt första Årsrace för 34 år sedan.