I veckan besökte han riksdagspolitikerna Johan Andersson (S) och Finn Bengtsson (M) för att diskutera problemet.

– Jag blev glatt överraskad. De var väldigt engagerade, säger Henric, som framför allt ville få fram budskapet att Arbetsförmedlingen borde se mer till individen än ett strikt regelverk.

Henric tog studenten i våras från byggprogrammet på Ljungstedska. Under sommaren, i anslutning till en försenad praktik, fick han jobb under drygt två veckor på ett bygge. När det tog slut vände han sig till Af för att skriva in sig som arbetssökande. Men någon information om att ungdomar mellan 16–24 år har rätt till jobbgaranti efter tre månader fick han inte.

Artikelbild

Inte rätt målgrupp

Henric återvände till Af efter en tid då han och en kompis blivit erbjudna ett jobb om de först gick en utbildning inom asbest och PCB. Han hoppades få kursen betald eller åtminstone delvis sponsrad, men svaret blev nej.

– De sa att jag inte ingick i rätt målgrupp.

Henric kallades så småningom även till en intervju i Stockholm. Ännu en gång bad han Af om ekonomisk hjälp, den här gången till resan, men eftersom han bara är 19 år har han inte rätt till sökandebidrag.

Artikelbild

Han åkte ändå till Stockholm, tack vare att pappan kunde skjutsa honom men han kände sig väldigt besviken över att inte kunna få stöd när han, gång på gång, tog initiativ till att söka jobb. Att upprätta en handlingsplan som Af krävde tyckte han därför kändes onödigt.

– Jag fick ju ändå ingen hjälp.

Artikelbild

Resultatet blev att Henric avanmäldes som arbetssökande.

Oviss ekonomi

Artikelbild

Han har sökt ett 25-tal jobb sedan i somras, vikarierat på dagis, hjälpt vänner och grannar med tillfälliga jobb. Nu har han lyckats få en behovsanställning som snöröjare, men eftersom det är oklart hur mycket arbete det kommer att innebära är ekonomin fortsatt oviss. Och han vill inte uppleva känslan av total arbetslöshet igen.

– Man tappar livsglädjen och slutar bry sig. Jag har inte ens fått ett nej på alla ansökningar som jag skickat in, säger han.

Artikelbild

| LINKÖPING 20131112 Henric Rydberg, 18 år, tycker att unga inte får tillräckligt stöd av arbetsförmedlingen förrän de gått för länge utan jobb. Han ska framföra sin synpunkter till Johan Andersson i riksdagen på onsdag samt till allianspolitiker. Bild Jeppe Gustafsson

Henric bor idag hemma hos sin mamma och hennes man som måste hjälpa honom ekonomiskt.

Henrics pappa, Michael Alsterin, som själv försörjer sig via en timanställning, kan i nuläget inte hjälpa sin son ekonomiskt. Däremot finns han där som ett starkt fysiskt stöd.

– Jag har intalat Henric att ta egna initiativ, att ringa och höra av sig till företag. Gå inte dit en gång utan gör det flera gånger, säger han.

Af är detaljstyrt

Johan Andersson (S) ledamot i arbetsmarknadsutskottet håller med Henric om att ungdomar borde få stöd från dag ett och inte behöva vänta i 90 dagar.

– Arbetsförmedlingen är alldeles för detaljstyrd idag och får inte själv avgöra frågor från fall till fall. Jag kommer att fråga arbetsmarknadsministern, rakt upp och ner, om man från regeringens sida är beredd att ändra i förordningen och göra det enklare för ungdomar att söka jobb, säger han.