Här, på fältet nere till höger, vill Islamiska förbundet i Linköping bygga sin moské. Överst i bilden syns Mjärdevi och Lambohov.
I september togs det första steget mot bygge av en ny stor moské i Linköping. Då sade samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun ja till en förändrad detaljplan i en del av Kåparp, i stadsdelen Lambohov. En stiftelse önskar köpa cirka 3 000 kvadratmeter kommunalt ägd mark för att bygga en moské med tillhörande kulturcentrum, som ska kunna rymma en växande muslimsk församling. Islamiska förbundet i Linköping står bakom stiftelsen, och på sin hemsida skriver man: "Antalet muslimer i kommunen är nu cirka 15 000, och i Sverige är det bara Stockholm, Göteborg och Malmö som har fler." Man skriver också i ett dokument på hemsidan att kontakter har tagits med utländska ambassader när det gäller finansieringen.
Moskén och kulturcentret ska enligt förbundet fungera som en mötesplats för församlingen och det omgivande samhället, vara en brobyggare och förebygga okunskap om islam. Om allt går vägen ska markköpet äga rum hösten 2022 och bygget starta snart därefter.
Men att bygga en stor moské är dyrt. Det öppnar för inflytande från stater i Mellanöstern. Enligt forskare vi talat med finansieras de flesta större svenska mosképrojekt av någon av diktaturerna på den Arabiska halvön. Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan säger att det är det vanliga. Och Mohammed Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, menar att de grupper som vill bygga moskéer i Sverige befinner sig i en svår situation.
– Det är en sorts moment 22. De vill bygga, men var ska de få pengar från? Insamlingar bland enskilda muslimer ger inte tillräckligt, och svenska staten hjälper inte heller till. Då återstår utländska stater, eller stiftelser som är knutna till dessa.
Fazlhashemi talar också om den tävlan som pågår mellan olika arabländer om att utvidga sitt inflytande över europeiska muslimer. Man donerar stora summor till moskébyggen, men det är alltid med krav på motprestationer – att någon representant ska få sitta med i styrelsen, eller att den egna tolkningstraditionen ska följas i moskén, och då handlar det om någon form av ”statssalafistiska” och wahhabitiska strömningar.
– De är starkast i Saudiarabien, men finns även i de andra bidragsgivande länderna som Förenade arabemiraten, Qatar eller Kuwait. Du kommer inte ifrån att salafismen är en mycket patriarkal tolkning och tradition inom islam. Den är inte förenlig med den syn på jämställdhet och mänskliga rättigheter som råder i Sverige, så är det ju.
Vanligast just nu är att pengar till moskébyggen kommer från Qatar, säger Aje Carlbom, biträdande professor vid Malmö universitet och forskare i europeisk islam.
– Tidigare var Saudiarabien störst bland bidragsgivarna. Även Förenade Arabemiraten kan nog finnas med i bilden.
Kommunalrådet Muharrem Demirok (C) säger att om Qatar blandas in så är det helt plötsligt inte längre en Linköpingsmoské för Linköpingsbor.
Men en sådan finansiering skulle innebära att det inte blir någon moské alls i Linköping. Det menar kommunalrådet Muharrem Demirok (C) som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och högste ansvarige för kommunens del av den fortsatta processen.
– Ska man köpa mark av kommunen och gå vidare med detta måste man kunna redovisa hela sin finansiering. Så är det, oavsett om man ska bygga en lagerlokal, en moské eller en skola. Vi måste kunna säkerställa att finansieringen sker enligt demokratiska principer, att det inte finns några konstigheter bakom den. Där har vi en tydlig policy – det ska vara öppet och transparent var pengarna kommer ifrån. Jag hoppas att så är fallet här och att det inte finns några motkrav från någon finansiär.
Om exempelvis Qatar skulle ligga bakom detta projekt, hur ställer sig kommunen till det?
– Ja, det är ju ytterst tveksamt om vi har någon ambition att sälja mark för en qatarisk moské i Linköping. Vi har haft diskussioner med en stiftelse i Linköping och diskuterat försäljning för en moské för Linköpingsbor. Blandar man in Qatar så är det helt plötsligt inte längre en Linköpingsmoské för Linköpingsbor. Då är det något annat, och det har vi inget intresse av.
Moskéstiftelsen har nu fram till september 2022 på sig att presentera ett förslag med finansiering som kommunen kan godkänna.
– Jag kommer att hålla koll på detta, säger Muharrem Demirok.
Solen går ner bakom en moské vid Imam Muhammad Ibn Saud-universitetet i den saudiska huvudstaden Riyadh. Saudiarabien är en av de stater som deltar i kampen om inflytande bland västerländska muslimer.
Enligt moskéstiftelsens årsberättelse för år 2020 har man samlat in sju miljoner kronor till bygget. Förmodligen behövs betydligt större summor än så. Till bygget av Wakfmoskén i Malmö har exempelvis 30 miljoner kommit från Qatars regering, och ytterligare åtta miljoner från privata investerare från Kuwait.
Vi kontaktar Linköpings moskéstiftelse per telefon för att höra varifrån byggpengarna ska komma, men stiftelsens ordförande Noor Hassan är mycket kortfattad.
Vi tänkte skriva om mosképrojektet i tidningen...
– Nej, nej, nej. Hur har du fått tag i mitt telefonnummer? Vi har inte mycket att säga, tyvärr.
Vi har talat med kommunen, och de är tveksamma till att sälja mark till er om bygget finansieras av någon gulfstat.
– Vi har inget att säga om det här just nu.
Ni har ingen finansiering från någon gulfstat?
– Nej.
Och tänker inte söka det heller?
– Vi har inte... vi har inte kommit så långt.
Hur ska ni få pengar? Det är dyrt att bygga en moské?
– Vi betalar själva! Vi betalar själva.
Så ingen utländsk finansiering kommer att bli aktuell för er del?
– Jag kan inte fortsätta prata med dig, vi har inte mer att säga om detta nu. Hejdå.
Det ska understrykas att det inte finns några uppgifter om att moskéstiftelsen hittills skulle ha tagit emot pengar från någon finansiär i Mellanöstern. Men forskarna vi talat med påpekar att detta dels är vanligt i Sverige, dels eventuellt den enda möjligheten på grund av den höga kostnaden. Och Noor Hassans uppgifter om att "vi" (dvs Islamiska förbundet i Linköping, får man anta) avser att betala själva motsägs av den ekonomiska redovisning som i skrivande stund ligger öppet på förbundets hemsida. I stiftelsens förvaltningsberättelse för år 2020 skriver styrelsen under rubriken "I framtiden": "Stiftelsen ser fram emot att skriva under den tomt som ligger i Kåparp och därefter hitta några seriösa finansiärer (vår kursivering) som kan investera i den moské som Linköpingsborna drömmer om". Och årsberättelsen för år 2019 var ännu mer tydlig: "...vi är optimistiska till att kunna köpa tomten och förvalta den till en moské. Vi har kontaktat vissa utländska ambassader som vi har förhoppningar ska kunna hjälpa oss."
Den lilla gulfstaten Qatar är ofta med och bygger moskéer i västvärlden. Här skylinen i landets huvudstad Doha i november.
Men när kommunen ska reda ut varifrån byggpengarna kommer nästa höst kan man få en tuff uppgift – att bevisa att medlen kommer från utländska makter kan vara svårt. Ofta förmedlas de via olika stiftelser. Men Mohammed Fazlhashemi tror att man via Skatteverket och Säpo trots allt har en chans att kartlägga pengaströmmarna.
Aje Carlbom menar att det i alla fall senast vid moskéns invigning kommer att bli uppenbart vem som betalat, åtminstone om det handlar om Qatar.
– Qatarierna vill nog gärna vara med på invigningen av "sina" moskéer. Det blir svårt att dölja.