Stall och lusthus räddades när hantverksgården revs

Tanken är att den knappt 60 år gamla fastigheten i hörnet av Hamngatan och Storgatan ska rivas och ersättas av en ny större byggnad. Uppförandet av det nuvarande huset förutsatte i sin tur att tiotalet större och mindre bostadshus samt en rad uthus revs.

De två stora byggnaderna mitt i bilden låg båda på den stora fastigheten Storgatan 14. Gathusen innehöll såväl butiker som bostäder. I gårdens uthus fanns bland annat hantverkslokaler. Bild från september 1955.

De två stora byggnaderna mitt i bilden låg båda på den stora fastigheten Storgatan 14. Gathusen innehöll såväl butiker som bostäder. I gårdens uthus fanns bland annat hantverkslokaler. Bild från september 1955.

Foto: Anders Lindahl/Östergötlands museum

Linköping2023-05-13 14:00

Vår stad

Två byggnader räddas dock genom att de flyttades till Gamla Linköping. De stod båda på den hantverks- och handelsgård som låg på Storgatan 14. Den ena av dem är gårdens stall, vilket hade uppförts i början av 1800-talet av färgaren Johan Lönnberg.

Den andra räddade byggnaden är ett lusthus som stod i fastighetens trädgård. Den förra ingår i Kanevads gamla gård, den senare står vid värdshuset. 

I fastigheten på Storgatan 14 hade under hundra år fram till 1854 en betydande färgeriverksamhet av textilier sin bas. Gården ägdes i mitten av 1700-talet av färgaren Johan Ekeberg. Han var gift med Ulrica Wistenius, dotter till den välkände orgelbyggaren Jonas Wistenius. 

Efter Ekebergs bortgång gifte änkan om sig med den 29 år yngre gesällen Fredrik Lönnberg. Det var ett tidstypiskt sätt för änkan att trygga sin ålderdom. Genom giftermålet blev Lönnberg helt enligt tidens lagstiftning ägare såväl av verksamheten som av fastigheten. Under Lönnbergs år beskrivs verksamheten som välkänd i hela Östergötland. 

Hans receptbok, omskriven i en av Nordiska Museets årsböcker, visar att i början av 1800-talet var såväl mörkblått som buteljgrönt populära färger på vadmalstyger. När Lönnberg dog 1822 ärvdes gården och verksamheten av Lönnbergs yngre bror Johan, som varit gesäll i färgeriet.

Johan Lönnbergs familj drev verksamheten fram till 1854, men ägde gården ytterligare flera decennier. Johan Lönnberg och hans hustru Maria hade två söner vilka båda blev såväl akademiker som riksdagsmän. 

År 1900 köpte handlaren Albert Johansson fastigheten. Han flyttade då den speceributik han drivit i dryga tio år till sitt nya hus. Johansson var framgångsrik och byggde upp en betydande förmögenhet. Han ägde ytterligare en fastighet i stadskärnan samt en jordbruksfastighet i Säby vid Roxenstranden. Där lät han även uppföra en sommarvilla.

Johansson satt under drygt tio år i stadsfullmäktige och var en period även ordförande i fattigvårdsstyrelsen. Han avled ogift 1940.

Johansson hade redan i mitten av 1910-talet sålt sin handelsverksamhet. Den lokalen kom köpmannen David Carlsson att hyra från 1935. Carlsson drev redan en speceributik i grannkvarteret, men öppnade en filial på Storgatan 14. Den förestods av sonen Folke. 

David Carlssons butiker är ursprunget till dagens Tebod på Nygatan.

Stallet till vänster i bild flyttades från Storgatan 14 till Gamla Linköping. Där ingår det i den gård som tidigare tillhörde Kanevads snickeri och som numera hyrs av Just Wood.  
Bild från september 1955.
Stallet till vänster i bild flyttades från Storgatan 14 till Gamla Linköping. Där ingår det i den gård som tidigare tillhörde Kanevads snickeri och som numera hyrs av Just Wood. Bild från september 1955.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!