Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Det är mellan Tallboda och Bergsvägen som Trafikverket, tillsammans med länsstyrelsen, kommer att genomföra arkeologiska utredningar från och med i år.
Ostlänken mellan Järna och Linköping är 16 mil lång. När den nya stambanan är klar kommer den att passera platser som ända sedan sten-, järn- och bronsåldern varit viktiga för bosättning och handel. Innan rälsen kan byggas genomförs arkeologiska utredningar och utgrävningar. Redan nu har flera fynd gjorts – bland annat vid Resebromosse utanför Norrköping.
Under 2022 beslutade Trafikverket att Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Nu, under 2023, ska det arkeologiska arbetet påbörjas – något som kan påverka var den exakta spårlinjen dras.
– Det första steget är att ta reda på vilka kända fornlämningar som finns inom korridoren och vad som skulle kunna finnas men som inte är känt ännu. Vi går igenom historiska kartor och arkiv men vi ger oss också ut i fält för att inventera sträckan, säger Trafikverkets projektledare Magnus Johansson och fortsätter:
– Att vi genomför det här innan vi har en exakt spårlinje klar är dels på inrådan av länsstyrelsen men också för vår egen skull. Om det är otroligt mycket fornlämningar i den ena delen av korridoren men inte den andra, samtidigt som vi väljer mellan två spårlinjer, är det ju något som vi tar hänsyn till i projekteringen.
Det är Trafikverket som ansöker om den arkeologiska undersökningen hos länsstyrelsen. Därefter tar länsstyrelsen över ansvaret och upphandlar den aktör som utför arbetet. Tidpunkten då spaden sätts i jorden kan dröja.
– När vi väl har en spårlinje klar går vi vidare till nästa utredningsskede och börjar gräva efter potentiella fornlämningarna. Jag tror inte att det kommer igång förrän nästa år, säger Magnus Johansson.
Det är här som det nya resecentrumet ska ligga i Linköping. "Att genomföra arkeologiska utredningar i stadsmiljö är oftast mer komplicerat", säger Trafikverkets projektledare Magnus Johansson.
Hur många fynd räknar ni med att ni längs sträckan i Linköping?
– Mellan Järna och Tallboda har vi räknat med att hitta uppemot 650 fornlämningar. Det är väldigt svårt att veta vad resultatet blir i Linköping, det beror på spårlinjen, men det blir minst tio och kanske som mest 30–40 stycken.
– Vi vet till exempel att kullen bakom räddningstjänsten i Kallerstad är oerhört fornlämningstät, fortsätter Magnus Johansson.
Vilken typ av fornlämningar kan ni hitta?
– Erfarenheten kring Linköping är att det finns mycket fornlämningar som vi inte känner till och det mest troliga är väl boplatser från brons- eller järnåldern – men det kan också handla om gamla gårdar och torp eller gravplatser.
Magnus Johansson är Trafikverkets projektledare i det arkeologiska arbetet. Han tror att projektet genom Linköping kommer att pågå under fem eller sex år.
Det sista steget i det arkeologiska arbetet är att avlägsna fyndet från platsen. Men det dröjer många år innan Linköpingsborna eventuellt kan ta del av de nya detaljerna kring stadens historia.
– Det här kommer ske över ganska många år. Jag skulle gissa på att det är minst 5–6 år fram i tiden innan sista steget är klart. Under varje fältsäsong kommer det minst vara ett dussintal arkeologer som jobbar i Linköping, säger Magnus Johansson.
Alla fynd längs Ostlänken ska placeras på Historiska museet i Stockholm. Däremot finns möjligheten för lokala tillfälliga utställningar.
– Inte bara längs sträckan genom Linköping utan också längs sträckan in mot staden kan det finnas många spännande fynd som absolut vore intressanta att ställa ut på ett regionalt museum, till exempel Östergötlands museum.
– I projekt Ostlänken blir vi ibland lite fartblinda. Men tittar man på det utifrån skulle sträckan, bara genom Linköping, räknas som ett ganska stort arkeologiskt projekt, fortsätter Magnus Johansson.