"Den nya akutskolan kommer rikta sig till elever som omgående behöver flyttas från sin ordinarie skola för att andra elever ska garanteras trygghet och studiero. En sådan placering gäller under max fyra veckor och syftet är att erbjuda en flexibel och snabb insats på kort sikt". Så beskriver Elias Aguirre (S) och utbildningsförvaltningen den nya resursskolan.
Beslutet, som kommer att fattas på barn- och ungdomsnämndens sammanträde den 14 december, är ett resultat av en översyn av kommunens resursskolor och särskilda undervisningsgrupper. Verksamheterna är till för elever i grundskolan som, på grund av en funktionsvariation eller av andra skäl, är i behov av särskilt stöd. Här finns i dag cirka 220 elevplatser runt om i kommunen.
– Vi ser ett behov av att bygga en organisation som möter de stora problem som finns i skolan i dag. Det handlar bland annat om att vi har fler elever med normbrytande beteende som har väldigt svårt att klara undervisningen i ett vanligt klassrum. Det vi gör i ett första steg är att ändra användningen av en del av elevplatserna i resursskolorna och de särskilda undervisningsgrupperna – så att vi kan använda resurserna där vi ser ett växande behov, säger Elias Aguirre.
Förändringen innebär att resursskolorna utökas från 58 till 66 elevplatser. Här placeras elever som bedöms ha ett långvarigt behov av särskilt stöd och undervisning i ett mindre sammanhang. Det finns inget krav på en diagnos.
Förändringen innebär också att en helt ny akutskola startas.
– En akutskola är en disciplinär åtgärd som rektorn kan besluta om. Det innebär att eleven får gå på en speciellt avdelad mindre skola under en månad. Syftet är framförallt att skapa trygghet och studiero i elevens vanliga klass men också för att ge hjälp och stöttning till den elev som är avstängd, säger Elias Aguirre.
Beslutet innebär också att antalet elevplatser i kommunens resursskolor utökas med åtta stycken.
Akutskolan kommer, i ett initialt skede, att ha fyra elevplatser och bemannas av två heltidsanställda lärare. Kommunens bedömning är att ett 40-tal elever ska kunna placeras på skolan under ett läsår. Var den ska placeras är ännu inte klart.
Har det aldrig funnits en akutskola i Linköping?
– Nej, det har funnits en betydligt mindre variant med färre anställda och som har inneburit en mycket kortare tid för eleven.
Hur ska bedömningen göras? Var går gränsen för att "skicka" en elev till akutskola?
– Bedömningen får göras av rektorn tillsammans med de experter som finns på utbildningsförvaltningen. När det gäller akutskola ligger fokus på att skapa studiero och att eleven sköter sig så dåligt så att den inte kan vara kvar på skolan under en period.
Beslutet ska fattas av Maria Esbjörnsson Lakatos (LL), vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, och alla andra ledamöter på sammanträdet den 14 december.
Målet är att eleven, som placeras på en akutskola, ska kunna återvända till sin ordinarie klass.
Finns det inte risk för att eleven får en negativ stämpel?
– Jo, men jag ser det som en viktig signal från skolans sida, där man säger att det inte fungerar att bete sig hur som helst. Man ger också eleven möjlighet att i ett mindre sammanhang bryta den här utvecklingen, säger Elias Aguirre.
Kan eleven inte få mer stöttning i klassrummet?
– Jo, det är ju grundambitionen och målet för alla elever i skolan. Men många som har varit inne i ett klassrum de senaste åren vet att det finns elever som är mycket krävande och att de här problemen har ökat.
Är akutskola en tvångsåtgärd?
– Rektor kan fatta beslut om placering i akutskola. Inget samtycke krävs från vårdnadshavare.
Omorganisationen, och den nya akutskolan, planeras träda i kraft vid läsårsstarten 2024/2025. Förändringarna kommer att följas upp och utvärderas vid 2025-års slut. Enligt Elias Aguirre finansieras det förändringarna inom ordinarie budget – men också genom statsbidrag.
Linda Hagman, Miljöpartiets ledamot i barn- och ungdomsnämnden, är kritisk till förändringarna. "Vi tycker att det viktiga är att sätta in mer resurser på ordinarie skolor", säger hon.
Linda Hagman, Miljöpartiets ledamot i barn- och ungdomsnämnden, är inte särskilt positiva till de föreslagna förändringarna.
– Vi tror inte riktigt att disciplinära åtgärder är lösningen framåt utan vi tycker att det viktiga är att sätta in mer resurser på ordinarie skolor. Vi ville till exempel se en mycket större satsning på elevhälsan i vår budget då vi tror att samverkan mellan socialtjänst, elevhälsa och BUP skulle kunna underlätta för de här barnen istället för att de i princip ska straffas genom att skickas iväg, säger hon.
Bilden som Linda Hagman har av den nuvarande organisationen är att den fungerar bra.
– Rektorerna är väldigt nöjda med hur verksamheten fungerar. De har möjligtvis efterfrågat fler platser på resursskolorna. Sen har vi ju en enhet som är lite av en akutlösning så jag förstår inte riktigt varför vi måste öppna en ny typ av verksamhet och kalla det akutskolor. Varför utökar vi inte en redan fungerande verksamhet?