Det är företaget Ednia som baserad på statistik från Skolverket, Skolinspektionen och Statistiska centralbyrån har jämfört och rankat alla gymnasieskolor i landet.
– Vi har tittat på massvis av data, flera miljoner datapunkter. Snittbetyg, resultat på nationella prov, antal behöriga lärare, hur nöjda elever och lärare är, om eleverna kommer ut på arbetsmarknaden eller läser vidare efteråt och betygsinflation, säger Frans Björnsson, medgrundare till Ednia.
Med betygsinflation menas om det finns en generell tendens att sätta högre betyg än de kunskaper som eleverna visar upp på nationella prov.
– Vi gör också justeringar för olika program på skolorna. Om man jämför snittbetyg eller resultat i nationella prov mellan säg naturprogrammet och byggprogrammet så kommer naturprogrammet ligga mycket högre. Därför jämför vi enskilda program mot andra likadana program i landet, så att man får en rättvis jämförelse. Även om eleverna på ett byggprogram inte skulle gå ut med superhöga resultat i matte så kan det fortfarande vara ett jättebra byggprogram.
På den östgötska topp 10-listan hamnar Katedralskolan först, före Berzeliusskolan och Folkungaskolan. På listan finns också tre andra Linköpingsskolor: Vreta utbildningscentrum (5), Anders Ljungstedts gymnasium (7) och MTU Mediagymnasium (9). Norrköping har tre skolor på listan och Söderköping en.
Att de tre högst rankade skolorna alla är kommunala skolor från samma kommun, vad kan man läsa ut från det?
– Vi kan se generellt att Linköping har väldigt starka skolor nationellt sett. Det kan handla om att det finns en stor studietradition med universitetet och gamla stora läroverk, i sådana städer finns det ofta ett större bildningsideal. Och sen kan det bero på att det finns många duktiga lärare i staden, säger Frans Björnsson.
Snart ska 5 300 niondeklassare i Östergötland göra sitt gymnasieval. För elever och vårdnadshavare finns det 39 östgötska gymnasieskolor och 416 program att välja på och det kan vara en snårig djungel att navigera mellan alla skolor som pockar på uppmärksamhet.
– Det är väldigt mycket brus. Det är mycket broschyrer, annonser och reklam som handlar om helt andra saker om den faktiska undervisningen.
Kan man lita på att en hög placering på er lista också innebär att eleverna får en bra skolgång i verkligheten?
– Vi tipsar att man kan använda den här rankingen som ett helhetsmått på utbildningens kvalitet. Sen finns det ju den andra biten, att det ska vara en skola som man trivs på. För även om utbildningen är väldigt bra så har man kanske inte så mycket nytta av det om man inte trivs på skolan.
Ni som sitter på väldigt mycket kunskap om landets gymnasieskolor, hur mår den svenska gymnasieskolan?
– De östgötska gymnasierna står sig väldigt bra nationellt sett. Sen kan man säga att det generellt sett finns många utmaningar inom gymnasieskolan. I Samhällsvetenskapsprogrammet, som är det vanligaste programmet, får ungefär hälften av alla elever underkänt i de nationella proven i matte.
Ett annat bekymmer för gymnasieskolorna är att det är många elever från högstadiet som inte blir behöriga att söka in. I Östergötland är det 15 procent som inte når gymnasiebehörighet efter att de gått ut nionde klass.
