– Metoden ger möjlighet till fler organdonationer och därmed också möjligheten att rädda liv, säger Eva Ahlgren Andersson, regionalt donationsansvarig läkare och ansvarig för donationsverksamheten i sydöstra sjukvårdsregionen.
Fram till nu har det endast varit personer som är, det som brukar kallas hjärndöda, som kunnat bli donatorer. Hjärndödsbegreppet infördes 1988. I de fallen hålls kroppens funktioner i gång till dess donationen är genomförd.
Men i och med förändringen får man möjlighet att också använda organ från personer vars livsuppehållande behandling avbryts eftersom den inte längre är meningsfull.
– Vi är till för att rädda liv och gör allt tänkbart för detta. Men ibland går det inte. Ser vi att den behandling som ges inte längre gagnar patienten så får vi inte fortsätta. Det är oetiskt, säger Eva Ahlgren Andersson.
Det är vid sådana tillfällen som man – efter noggranna undersökningar och samtal, med läkare och anhöriga – avbryter behandlingen och patienten dör. Med rätt förberedelser kan då också dessa patienter donera. Den här metoden tillämpas också i stora delar av världen.
I dag är det inte tillräckligt många i Sverige som avlider på det sätt som reglerna kräver. Med förändringen kan andelen donationer öka med mellan 20 och 40 procent, enligt Ahlgren Andersson.
I landet finns sex sjukvårdsregioner. Sydöstra sjukvårdsregionen, där Region Östergötland ingår, är den sista som inför metoden. Först ut är US i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.