"Jag älskar det här jobbet", säger Prince Kwarteng Adiyia som kom till Sverige från Ghana för fem år sedan. I dag bor även hans fru och tre barn i Sverige.
Nyligen, vid månadsskiftet oktober/november, höjdes det så kallade försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från ett land utanför EU. Golvet höjdes från cirka 13 500 kronor till drygt 27 000 och enligt statistik, som Migrationsverket tagit fram åt SVT, är det nästan 15 000 personer som riskerar att förlora sitt arbetstillstånd – och därmed utvisas från Sverige.
Syftet med det höjda försörjningskravet är enligt regeringen att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Förhoppningen är att dessa arbeten istället ska kunna tas av arbetslösa som redan bor i Sverige. Regeringen menar också att syftet är att bekämpa fusk och missbruk kopplat till arbetskraftsinvandring. "Ett ordentligt höjt försörjningskrav är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring", säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard i ett pressmeddelande.
Men den rejäla höjningen har stött på kritik. Intresseorganisationen Svenskt Näringsliv menar bland annat att det är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen. "Arbetsgivare har kunnat rekrytera den kompetens som behövs i företaget med en lön som inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen", skriver Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
– Vi har kollat vilka branscher som har kollektivavtalsenliga löner som ligger under det nya golvet. De som är mest utsatta är bland annat hotell- och restaurang, den gröna näringen, service- och tjänstesektorn såsom städare men också industrin. Många kommer inte klara av att höja lönerna så mycket som krävs. Det är inte så lönebildningsmodellen fungerar, säger Amelie Berg.
I industriområdet Torvinge, strax söder om stadsdelen Tallboda i Linköping, har Svensk Hemleverans (SVHL) sin terminal. SVHL är en del av NTM-koncernen och delar bland annat ut Correns papperstidning, men också tidningar såsom Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vid terminalen hanteras, förutom tidningar, också brev och paket. De nya reglerna har påverkat företaget.
– Det har inneburit att vi har tappat ett tiotal kompetenta tidningsbud som har valt att söka sig till Northvolts fabrik i Skellefteå istället för att komma upp till den nya lönenivån. Vi har en komplex verksamhet som gör det svårt för oss att erbjuda heltidstjänster och komma upp till det nya försörjningskravet, säger avdelningschefen Fredrik Bergehed och fortsätter:
– Våra anställda får ju fortsätta att arbeta fram till slutdatumet på deras nuvarande arbetstillstånd. Under 2024 har vi tio–tolv personer som vi behöver hitta lösningar åt. Vi försöker hjälpa så många som möjligt.
Prince Kwarteng Adiyia och avdelningschefen Fredrik Bergehed i SVHL:s terminal i Linköping. "Jag har svårt att se att de arbetslösa i Sverige kommer att ta de här jobben", säger Fredrik Bergehed om regeringens syfte bakom skärpningen.
Enligt Fredrik Bergehed har de flesta tidningsbud en sysselsättningsgrad på mellan 50 och 60 procent. Många har haft ytterligare jobb vid sidan av, för att få upp sysselsättningen, men detta får inte räknas in vid ansökan om arbetstillstånd. Det som gör att SVHL har svårt att öka tidningsbudens arbetstimmar är att tidningarna trycks vid en viss tid på kvällen. Innan tidningsbuden kan påbörja sina rutter har klockan ofta slagit midnatt – och därefter är målsättningen att tidningarna ska vara utdelade innan klockan 06.00.
– Och så kan man inte göra de geografiska utdelningsdistrikten hur stora som helst. Det är ett slitigt jobb, säger Fredrik Bergehed.
För 38-åriga tidningsbudet Prince Kwarteng Adiyia har SVHL däremot hittat en lösning – där sysselsättningsgraden gått från 68 till 97 procent.
– Han har jobbat här länge, är extremt duktig och kan i princip alla våra geografiska distrikt. Vi får in mycket sjukdomar på natten och har behövt hitta någon som kan hoppa in. Då blev det naturligt att Prince blev ett av våra jourbud och så arbetar han i packsalen för att få upp timmarna, säger Fredrik Bergehed.
För Prince Kwarteng Adiyia har situationen löst sig för tillfället. Med en ny tjänst som jourbud, och att han också jobbar i förpackningshallen, har han fått upp sin sysselsättningsgrad till 97 procent.
Prince Kwarteng Adiyia kom till Sverige från Ghana 2018 – för att studera miljövetenskap på Linköpings universitet. För att klara av utgifterna under studietiden tog han anställning på SVHL. Och sen har han blivit kvar.
– En del kanske undrar varför jag, som har en master i miljövetenskap, vill vara ett tidningsbud. När jag kom hit började jag för att kunna betala studieavgifter, mat och boende, men under tiden har jag utvecklat en stor passion för det här jobbet. Att tidningen delas ut betyder mycket – inte minst för äldre, säger Prince.
Sedan ett par år tillbaka bor hans fru och tre barn i Linköping. När regeringens nya regler för arbetskraftsinvandring först kom på tal skapades en stor oro.
– Det blev panikartat. I början var det mycket spekulationer. En del vänner lämnade för Northvolt i Skellefteå, inte för att de inte gillade jobbet här utan för att de inte ville förlora sina arbetstillstånd och riskera att inte få ett permanent uppehållstillstånd. Men att flytta till en helt ny plats, med familj och barn, är inte lätt. Det måste man ta hänsyn till, säger Prince Kwarteng Adiyia.
"Vi försöker hjälpa alla vi kan", säger Fredrik Bergehed som menar att SVHL förlorar viktig och kompetent personal på grund av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring.
Trots den nya tjänsten på 97 procent andas han inte ut helt och hållet.
– Jag är fortfarande orolig. Summan, alltså försörjningskravet, är inte fixerad utan kan höjas i takt med att medianlönen i Sverige höjs. Vad händer om SVHL till slut inte kan ge oss den lön som krävs? Jag älskar det här jobbet.
SVHL:s avdelningschef Fredrik Bergehed tror inte att de nya reglerna kommer att få den effekt som regeringen hoppas på.
– Jag har svårt att se att de arbetslösa i Sverige kommer att ta de här jobben – att de går ut på natten och levererar de här tidningarna. Jag tror vi svenskar är för bekväma. När vi har annonserat om tjänsterna tidigare har väldigt få svenskar sökt, säger han.
Men är det inte bra om lönerna höjs?
– Jo, om företagen klarar av det.
"Regeringen kanske borde fundera över ett undantag. Att kravet inte gäller alla jobb", säger Prince Kwarteng Adiyia.
När det gäller lösningarna för de övriga tidningsbuden hänvisar Fredrik Bergehed till SVHL:s vd Mattias Ternstedt.
Kan ni inte bara höja lönerna till den nya nivån?
– Det är inte ekonomiskt möjligt. Det är en sak om du har intäkterna för att kunna göra det. Det vi kan göra är att försöka öka sysselsättningsgraderna så att vi når upp till nivån – vi är styrda av kollektivavtalet. Det handlar om att vi skapar större åtaganden för våra anställda och tänker nytt kring tjänsterna. Och det är något som vi jobbar med. Om vi skapar fulltidstjänster har vi möjlighet att avlöna utefter de nya riktlinjerna, säger vd:n Mattias Ternstedt.
