Espen Surén, rektor för Tokarpsskolan, har gillat att välkomna nya elever på skolan. De har kommit in fint i gemenskapen tycker han.
Espen Surén är rektor på Tokarpsskolan i Malmslätt, en högstadieskola som har vuxit det senaste året och nu har 374 elever.
I höstas tog skolan emot 24 elever från Skäggetorpsskolans högstadium som lagts ned. Samtidigt kom också ett antal nyinflyttade elever. I augusti 2020 gick 77 elever i årskurs 7 – nu finns det 117 sjundeklassare.
– Alla elever har kommit in fint. Vi har gjort en enkät med nya elever och nya lärare och den bekräftar bilden vi har, säger Lisa Wirén, lärare och processledare på skolan.
Hon är en av tio lärare som kom med från Skäggetorpsskolan. Enligt rektorn bidrar personalen från Skäggetorp till lugn och trygghet.
Fanns det några föräldrar som ifrågasatte att Tokarpsskolan har tagit emot de nya eleverna?
– Det fanns kanske vissa funderingar i början, men det gick över. Det råder lugn och ro i skolan. Men visst, det händer grejer på varje skola och vi har också haft incidenter. Det är inte konstigt med tanke på hur många elever vi har. Så vitt jag vet har vi haft sex slagsmål, men det var bara i ett som en tidigare elev från Skäggetorp var inblandad, säger Espen Surén.
Har några elever eller föräldrar från Skäggetorp reagerat på skolans bemötande?
– Inte dåligt i alla fall, som vi vet. I enkäten har nya eleverna varit positiva. Ingen rapport om rasism eller diskriminering på vår skola har framkommit. Inte heller att någon kille har tafsat på någon tjej eller sagt något sexistiskt. Däremot har vi fått anmälningar om att det har förekommit punggrepp bland killarna och det ser vi väldigt allvarligt på. Vi har pratat med föräldrar till de inblandade.
Tokarpsskolan söktes av många Skäggetorpselever och några bytte skola redan under vårterminen. Meningen var att nykomna elever skulle fördelas jämnt mellan klasserna. Men det visar sig en hel del av Skäggetorpseleverna har hamnat i samma klasser.
– De som bytte skola och kom till åttan och nian fördelades, men de som sökte sig till sjuan fyllde på. Hösten 2020 hade vi tre klasser i årskurs sju, nu har vi fem. Vi tyckte att det var bättre att bilda en ny klass än att splittra alla klasser för att kunna få en blandad klass, säger Espen Surén.
Hur fungerar det om majoriteten i klassen inte har svenska som modersmål?
– Alla pratar svenska på lektionerna. De har olika modersmål men för att kommunicera med varandra måste de prata svenska på rasterna också. Det är viktigt. Vi har studiehandledare på heltid som är med i klasserna och hjälper till. Elever som behöver språkstöd får det. Och så har vi våra nyanlända elever utan skolbakgrund. Då är det omöjligt att hinna lära sig allt på så kort tid. Det är bara tiden som kan hjälpa.
Lisa Wirén lyfter gärna fram skolans sätt att jobba med språkutvecklingen:
– Vi använder oss av det inkluderande sättet, då kan både elever med svenska som modersmål och elever med ett annat modersmål lära sig och utveckla sitt språk.