Liberalernas gruppledare Åsa Wennergren, som var ansvarigt kommunalråd för skolfrågorna förra mandatperioden, anser inte att S+M-styrets budget innehåller tillräckligt med medel till skolorna.
S+M-styrets budget inför nästa år klubbades redan i somras. Nu, när 2023 börjar lida mot sitt slut, fastställs de sista detaljerna. På tisdagens kommunfullmäktige fanns nämndernas internbudgetar på bordet. I internbudgeten redovisas det mer i detalj hur pengarna fördelas mellan verksamheterna. På bordet fanns också beslutet om tilläggsbudgeten – ett beslut som i praktiken innebär förändringar av 2024-års budget. Här väljer S+M-styret, som vi tidigare rapporterat om, att öka social- och omsorgsnämndens ekonomiska ramar med 20 miljoner kronor. Pengar tänkta att gå till det brottsförebyggande arbetet bland barn och unga.
Dessa två ärenden vållade till ännu en lång budgetdebatt – en debatt som till stora delar kom att handla om för- och grundskolornas ekonomiska förutsättningar. Liberalernas gruppledare Åsa Wennergren ansåg att skolorna inte får tillräckligt med pengar.
– Jag är på riktigt bekymrad. Vi kan konstatera att skolan återigen hamnar längst ned på styrets prioriteringslista. Styrets budget saknar de medel som krävs ute i skolorna. Dessutom får inte skolan en krona i tilläggsbudgeten, sa Åsa Wennergren.
L föreslog att kommunen, i "kristider", skulle öka sitt uttag från de kommunala bolagen och på så sätt tillföra mer pengar till skolorna i tilläggsbudgeten.
– Satsningen på 20 miljoner kronor på social- och omsorgsnämnden är bra men man glömmer bort skolan, sa L-politikern.
Även Vänsterpartiet var inne på samma linje.
– Jag är på allvar oroad över läget i skolan. Det saknas personal, det saknas elevassistenter och barn som behöver stöd får inte det stöd de behöver, sa gruppledaren Sofia Frithioff.
Vid flera tillfällen refererade oppositionspolitikerna till "signaler" eller "larm" från verksamheten och de fackliga organisationerna. Den uteslutna vänsterpartisten Björn Alling var kanske mest skarp i sin kritik:
– Vi har gått igenom en pandemi där personalen bar vårt samhälle i sina armar. Det kom till ett betydande pris av press och stress. Och nu fortsätter vi med nedskärningar. Ni försämrar skolan och det är en skamfläck för lärdomsstaden Linköping.
Linköpingspolitikern Björn Alling, som nyligen uteslöts från Vänsterpartiet, var skarp i sin kritik mot S+M-styrets budget för 2024. "Ni tittar på budgetarken, ni tittar inte ute i verksamheten och den kvalité som finns där. Du kan hävda att det inte sker en nedskärning. Men i verksamheten sker en nedskärning i kvalitén och det är ni ansvariga för", sa han.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) bemötte kritiken så här:
– Läget är tufft inom förskola och skola. Det är som påtalats tidigare bara att träffa verksamheten så ser man att det är på det sättet. Värt att konstatera är att det inte läggs några besparingar på grundverksamheten 2024. Det är möjligt för att vi tog ett antal tuffa beslut 2023 och för att vi har kunnat tillföra pengar. Bara mellan 2023 och 2024 ökar nämndens ram med 75 miljoner kronor och i jämfört med 2022 har vi fört till 147 miljoner kronor. Det i ett läge där det är ekonomiskt tufft för många kommuner.
Delar du oppositionens bild av läget i skolorna?
– Jag delar bilden av att det är pressat i verksamheten. Det ser olika ut på olika platser men många upplever att det är fler barn med större individuella behov än för tio år sedan. Det, tillsammans med att vi har svårt att hitta vikarier, pressar oss mest just nu. Min roll som förtroendevald är att försöka möta det utifrån de förutsättningar vi har, säger Elias Aguirre dagen efter sammanträdet.
Hur ska de problemen mötas?
– Vi behöver se över om vi kan anställa fler vikarier fast för att ge bättre förutsättningar. När det gäller elever med behov gör vi en stor genomlysning av kommunens resursskolor och särskilda undervisningsgrupper för att se hur vi kan utvidga platserna.
Elias Aguirre (S) poängterar att barn- och ungdomsnämndens budget inte innehåller några besparingar på verksamheten men att han håller med om att det är pressat ute på skolorna.
Alla håller ju inte med om att det inte görs några besparingar.
– Vi kompenserar de facto för kostnadsökningarna. Det innebär inte att personalen i verksamheten tycker att de har tillräckligt med resurser. Även jag ser att det behövs mer resurser till skola och förskola i Sverige överhuvudtaget.
Hade det inte varit läge att tillföra medel till skolan i tilläggsbudgeten?
– Det är inte bara skolan och förskolan som är pressad i kommunen i dag. Jag hoppas man har förståelse för att tillför medel till social- och omsorgsnämnden som jobbar med att förhindra att barn hamnar i brottslighet.
Vad är ditt budskap till "en pressad skolpersonal"?
– Att vi tar oron på allvar och försöker jobba på många sätt för att vända utvecklingen. Vi vänder på varje krona för att se till att vi använder dem rätt. Det är den 15 miljoner kronor stora besparingen på den centrala förvaltningen ett exempel på.