Tillsammans med Elisabeth Ingvarsson, ordförande i FUB Östergötland, är han inbjuden av Liberalerna i Linköping för att prata om LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade.

Det var förre folkpartiledaren Bengt Westerberg som stod bakom reformen som allt mera börjar ifrågasättas. Inte av dem som behöver reformen, men av de som inte behöver den.

I spetsen för den gruppen står nu regeringen. Nu har regeringen utsett utredaren Désirée Pethrus, att titta på frågan – på 25 procent. Utredningen ska presenteras i oktober 2018. Precis efter nästa val, med andra ord.

Artikelbild

| Före stundenten har de flesta barn med funktionsnedsättningar mycket större möjligheter att leva "normalt". Som vuxen blir det mycket svårare.

På mötet finns också riksdagsman Birgitta Olsson (L).

– Den här frågan är enormt viktig för oss och en av de viktigaste fram till nästa val. Men vi måste få med oss andra partier, säger hon.

Jobb för många

Jan Myhrman och Elisabeth Ingvarsson lever med frågorna dygnet runt i sina liv. De är frustrerade över att diskussionen – och utredningen – bara går ut på att spara pengar.

– Ingen pratar om vad man faktiskt får för pengarna, säger Jan Myhrman.

Då menar han inte bara det uppenbara; ett bättre liv för många med funktionsnedsättningar, och deras familjer. Nej, han tittar krasst samhällsekonomiskt på det.

– Staten får in pengar i form av skatter, arbetsgivareavgifter och moms. För att inte tala om att det är en verksamhet som i dag sysselsätter omkring 100 000 personer, säger han.

Felet är alltså inte, tycker Jan Myhrman eller Elisabeth Ingvarsson, att man ser över lagen – utan att man gör det med ett enda fokus, att spara.

– Jag tycker det behövs en översyn av lagen. Den är i alla fall över 20 år och föråldrad, säger Elisabeth Ingvarsson.

Hon pekar på att behovet av assistans kommer att öka snarare än att minska i framtiden och behovet kommer också att finnas hos nya grupper.

– Som att det i dag finns pensionärer med utvecklingsstörning, det är nytt. Den gruppen dog tidigare i förtid. Hur hanterar vi det? Eller att tekniken ger oss möjligheter att rädda för tidigt födda barn, något som kan öka risken för funktionsnedsättningar och därmed öka behovet av hjälp. Hur tänker vi där?

LSS ger chans till ett liv

De flesta familjer som lever med funktionsnedsättningar kämpar hela tiden för att vardagen ska funka. För de flesta har LSS betytt att man fått en chans, inte bara att överleva, utan också att leva, vilket också var syftet. Men nu upplever fler och fler att den hjälpen inte är självklar. Exempelvis kan funktionsnedsättning, som tidigare gav rätt till LSS-timmar, plötsligt inte göra det längre. Det enda som är förändrat är reglerna.

På samma sätt får många familjer allt svårare att få hjälp på kortis under helgerna.

– I många fall tackar familjer nej till kortis under veckorna, eftersom det blir för bökigt. Då kan kommunen titta och peka på tomma platser och säga att det inte finns något behov och så drar man ner lite till, säger Elisabeth Ingvarsson.

Behovet av kortisplatser på helgerna är mycket stort i Linköping, det har Corren tidigare skrivit om. Något svar på om det blir fler helgplatser har inte omsorgsnämndens ordförande Daniel Andersson (L) men säger:

– Vi håller på att utreda det här nu.

Fotnot: RBU står för Rörelsehindrade barn och ungdomar och FUB är en förkortning för Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.