– Jag har slutat följa flera konton, framför allt sådana som visar för mycket kroppshets. Bilderna kan få en att tycka illa om sig själv, säger Åsa Häggström.

Bildplattformen Instagram är det sociala medium som kan få flest unga att må psykiskt dåligt, enligt en brittisk undersökning. Det konstanta flödet av bilder från andra människors till synes perfekta liv riskerar att sänka dem som tittar, enligt rapporten.

Åsa Häggström, Viktor Almquist och Emma Nilsson, som studerar på samhällsvetenskapliga programmet på Katedralskolan i Linköping, har just avslutat en fördjupningskurs om medborgerlig demokrati och sociala mediers påverkan. Åsa, Viktor och Emma instämmer i den brittiska studiens slutsats om Instagrams påverkan.

Artikelbild

| Emma Nilsson.

Åsa: – Det är ju bilder och bilder kan alltid redigeras.

Emma: – Många vill bara visa bra saker och lägger aldrig ut bilder som visar negativa sidor av dem.

I den praktiska delen av kursen valde Åsa, Viktor och Emma att spela in en podd där de diskuterar vilken påverkan som sociala medier-profiler, så kallade influencers, har på unga människor, och hur man påverkas av andra i sin åldersgrupp med status och inflytande.

En artikel i Svenska Dagbladet beskriver influencers som ”de nya makthavarna”. De sociala medier-profilerna är också hett villebråd hos marknadskrafter som är ute efter att påverka. Företag driver kampanjer genom samarbeten med influencers med affärsidén att influencern är som en kompis för kontots följare; någon följarna beundrar, tycker att de ”känner” och vars omdöme de låter sig påverkas av.

Artikelbild

| Annan påverkan. Sociala medier-profiler använder inte sin stora möjlighet att påverka följare på ett positivt sätt. De borde vara mer seriösa, tycker Emma Nilsson och Viktor Almquist efter sin undersökning.

I sin podd diskuterar Emma, Åsa och Viktor bland andra Youtube-profilerna Therese Lindgren, som i sin videoblogg berättat personligt om sin psykiska ohälsa och drivit sitt engagemang för djurrätts- och miljöfrågor, och Wilma Holmqvist med eget ekologiskt make up- och klädmärke. De kommer fram till att Lindgren och Holmqvist tillhör de profiler som har positiv inverkan.

Viktor: – Att Therese Lindgren varit så öppen med att hon har mått dåligt har nog fått andra att våga prata om psykisk ohälsa. Och vi tror att Wilma Holmqvist kan påverka andra att tänka ekologiskt även i andra sammanhang, som till exempel när man handlar mat.

Artikelbild

| Viktor Almquist.

Men generellt, menar Viktor, Åsa och Emma, använder sociala medier-profiler, trots att de kan ha hundratusentals följare, inte sina positioner till att påverka på ett så positivt sätt som de skulle kunna göra.

Emma: – Vi kom fram till att de egentligen inte använder sina följare till något positivt. De borde lägga ut mer seriösa saker för att påverka fler positivt.

Åsa: – Många influencers visar egentligen ingenting viktigt, de visar bara upp sina liv. I många fall kan det handla om hur bra de mår eller vad de gör, som när de reser utomlands. Och då kan man tänka ”åh, jag skulle också vilja ha det så där.”

Just den sortens påverkan beskrivs av allt fler forskare som en orsak till ungas ökade psykiska ohälsa. Enligt en färsk rapport från Socialstyrelsen har psykisk ohälsa ökat bland 10-17-åringar med över hundra procent se de senaste tio åren. I en intervju i SVT:s Rapport nyligen lyfte Kurt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, fram exponeringen på sociala medier och sa:

– Unga har ökade krav på sig att prestera i skolan, och kraven förstärks av sociala medier och hur man exponerar sig själv där.

Emma, Åsa och Viktor konstaterar att de lägger stor del av sin tid på att ta del av sociala medier. Medan Viktor inte lägger ut bilder på sig själv särskilt ofta publicerar Åsa och Emma flera bilder varje vecka. Samtidigt som det är ett roligt sätt att kommunicera och hålla koll på vad vännerna gör ställer livet på sociala medier krav och har en påtagligt negativ inverkan.

Emma: – Jag går aldrig på känsla när jag lägger ut något. Jag tänker alltid i flera steg. Kan jag lägga ut den här bilden, vad kommer att hända då, hur kommer de som tittar att reagera, vem kan vara kritisk.

Åsa: – Många vill skapa konflikter kring allting, hela tiden. Det är alltid någon som har synpunkter på vad man gör, hur man klär sig, sånt. Vi tar upp det i vår podd också, att det är så många som har åsikter om allt.

De tre konstaterar att det borde finnas större utrymme att vara sig själv, göra eller se ut hur man vill och slippa viskningar, snack eller kommentarer. Samtidigt har både Emma och Åsa valt att ha dubbla instagramkonton; ett som endast är till för nära vänner, och ett för alla där bara fördelaktiga och positiva bilder visas.

Då kan man ju säga att ni själva är en del av det negativa med sociala medier, när ni bara vill visa upp det positiva och glada?

Emma: – Ja, vi har också diskuterat det där...

Åsa: – Ja, det blir motsägelsefullt. Men så är det.

I en stad som Linköping blir det tydligt vilka personer som är tongivande på sociala medier, som har det som många andra vill ha och gör det som många andra drömmer om. Personer med status har stor påverkan, konstaterar Viktor, Emma och Åsa, men säger att de påverkades ännu hårdare av vad andra sa och tyckte för några år sedan, under högstadietiden.

Viktor: – Det har blivit lättare under gymnasiet att mer våga vara sig själv.

Vilket råd skulle ni ge till de som är yngre än ni, som känner att sociala medier gör att de inte mår väl?

Emma: – Det är kanske lite stort att säga till dem ”våga vara er själva”. Det kanske bara handlar om mognad, egentligen…

Åsa: – Ja, jag tror inte det spelar någon roll vad man säger faktiskt. Jag påverkades jättemycket i den åldern.

Om ens flöde i sociala medier får en att känna sig sämre än andra och må dåligt, vad kan man göra? Är ett sätt att sluta följa?

Emma: – Ja, absolut. Jag har till exempel slutat följa Kylie Jenner, jag orkade inte med att se hennes liv hela tiden.

Åsa: – Jag har slutat följa flera konton, framför allt sådana som visar för mycket kroppshets.

Är sociala medier egentligen för alla? Personer som är mer tillbakadragna och inte bekväma med att exponera sig själva så mycket, vilken plats finns för dem i den här ”gemenskapen”, på till exempel Instagram?

Åsa: – Jo, men jag tror faktiskt att sociala medier kan vara en räddning för vissa. Jag har sett personer som lägger ut en massa bilder på sig själva och är väldigt utåt, men när jag träffat dem i verkligheten så är de mer blyga. En del kan visa sitt rätta jag på sociala medier, tror jag.

Under kursen och inspelningen av podden har Viktor, Åsa och Emma vänt och vridit på sitt och andras användande av sociala medier på ett ingående sätt. Emma konstaterar att hon är beroende av sociala medier, varken vill eller kan vara utan mobilen i handen hela tiden. Åsa beskriver att hon under helger då hon jobbar inte har möjlighet att kolla telefonen hela dagar – och att det kan vara rätt skönt.

Kursens innehåll har väckt tankar och engagemang hos klassen.

Viktor: – Jag tror många har blivit engagerade av kursen. Det är lite sjukt att påverkan av sociala medier är så stor. Vi har bara inte tänkt på det tidigare. Det här är ju en del av vår vardag.