I 25 år har forskarna studerat om det går att förebygga typ 1-diabetes hos spädbarn genom att undvika komjölk under deras första levnadsmånader. Pilotstudier gav tydliga svar: undvik komjölksprotein och minska risken för diabetes.

Nu visar en jätteundersökning att det inte stämmer.

Av 8 000 barn med föräldrar eller syskon som redan hade typ 1-diabetes valdes 2 159 ut, barn som genom genetiska tester visade sig vara i riskzonen för att utveckla denna typ av diabetes. Efter avslutad amning fick en del av dem INTE komjölksprotein och en del fick bröstmjölksersättning som innehöll komjölksprotein under sina första sex levnadsmånader. Resultatet: ingen skillnad.

Artikelbild

| Kvarstår. Johnny Ludvigsson och hans kollegor trodde att de hade kommit närmare lösningen på typ 1-diabetesens gåta.

– Vi klarade inte att undvika typ 1-diabetes, konstaterar senior professor Johnny Ludvigsson, specialist på barndiabetes och en av dem som varit med i forskarlaget från början.

– Jag är givetvis besviken, vi gjorde ju studien för att vi var övertygade om att vi hade hittat ett sätt att förebygga typ 1-diabetes. Hundratals miljoner kronor och 25 år senare visar det sig att det inte är så.

Det finns dock en liten tröst.

– Ingen behöver känna skuld över att ha ammat för kort tid eller gett komjölksbaserad modersmjölksersättning för tidigt, och inga föräldrar behöver nu tänka på att undvika komjölksprotein tidigt för sina spädbarn för att förebygga typ 1-diabetes.

Johnny Ludvigsson var med för 25 år sedan när en första pilotstudie planerades i Finland och därefter en större pilotstudie med 220 nyfödda barn i Finland, Sverige och Estland. Så här långt visade studierna tydliga och entydiga resultat: att undvika komjölksprotein under de första levnadsmånaderna minskade utvecklingen av diabetesrelaterade autoantikroppar.

Därför bestämdes det att en huvudstudie skulle genomföras. Den så kallade TRIGR-studien påbörjades 2005, omfattade barn från 15 länder och finansierades främst från USA.

Nu har de här barnen följts i över tio år, och resultaten visar alltså att det inte är någon skillnad på barn som fått eller inte fått komjölksprotein.

Pilotstudierna från Finland visade tydliga skillnader – kan det finnas någon sorts olikheter mellan barn från olika länder?

– Nej, jättestudien omfattade ju också Finland, Sverige och Estland, och nu fanns det inga skillnader längre. Det har hänt förr: pilotstudier ger ett resultat som sedan inte finns i huvudstudien. Slutsatsen måste vara att något i sjukdomsprocessen har ändrat sig.

Och nu? Hur går diabetesforskningen vidare?

– Andra studier pågår, man testar till exempel med att undvika gluten. Kanske kan man hoppas på utvecklingen av ett vaccin mot vissa virus som skulle kunna leda till utveckling av diabetes.

– Men jag tror knappast att det finns EN specifik orsak till typ 1-diabetes, säger Johnny Ludvigsson, vi har många spår att följa.