Sedan flera år tillbaka har modersmålspedagoger åkt till förskolor en gång i veckan för att ge språkstöd åt 4-5 åringar med annat modersmål än svenska. Men 2012 fick kommunen kritik från Skolinspektionen. De påpekade att språkstödet ska ges till alla barn i behov, oavsett ålder.
Det gör att systemet med uppsökande verksamhet inte längre fungerar, enligt barn- och ungdomschef Lars Rejdnell.
– När det här infördes fanns det någonstans mellan 25 och 40 förskolor som hade det här behovet. I dag, när antalet förskolor med behov är minst 170, så klarar vi det inte. Vi måste hitta ett annat sätt som dessutom överensstämmer med lagen, säger han.
Enligt Rejdnell har viss del av modersmålsstödet utvecklats till att likna modersmålsundervisning och det faller utanför de krav som förskolan har på sig. Förskolan ska, enligt skollagen, medverka till att barn får utveckla såväl svenskan, som sitt modersmål. Det är förskolechefens ansvar att se till att det blir så.
Hur förskollärare, som kanske bara pratar svenska, rent konkret ska gå kunna utveckla och stödja fler hemspråk är aningen mera oklart. Utöver inrättandet av så kallade processtödjare, som förskollärarna ska få till sin hjälp, så kan det kan enligt uppgift handla om allt från att hitta sånger och sagor på nätet och spela upp dem till att bygga ett bibliotek med böcker och spel på barnens språk. Det ska också finnas digitala hjälpmedel och verktyg att använda.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Jakob Björneke (S) påpekar att det än så länge rör sig om ett förslag.
– Vi håller fortfarande på att diskutera det politiskt. Men något måste vi göra efter kritiken från Skolinspektionen.
Från facket är kritiken hård. MBL-förhandlingen i frågan avslutades i oenighet. Lärarförbundets ordförande Sandra Wahlström, är mycket kritisk.
– Problemet, som vi ser det, är att man förändrar utan att konkret veta vad man ska göra istället.
Wahlström förstår att något måste göras och säger att delar i förslaget är bra. Men problemet är att det nu kommer att läggas ännu mer till den börda som förskollärarna redan har.
– I den gruppen ökar sjuktalen mest, så det är klart att vi är oroliga.
Lärarförbundet är absolut inte emot förändringar, poängterar hon.
– Men då måste vi tro på att det blir en bättre verksamhet, och det gör vi inte nu.
För de modersmålspedagoger som eventuellt blir utan arbete kan det finnas möjligheter att utbilda sig till förskollärare eller barnskötare. Arbete kan också innebära vikariat inom förskolan via kommunens vikariepool.