I montrar ligger ringar, pluggar och andra smycken. Piercingstudion på Platensgatan drar till sig personer som vill smycka sina kroppar. På senare tid har man också lockat personer med en annan vilja.

– Grundtanken är att det ska bli superenkelt att göra vissa saker. Som att handla. Från att behöva leta fram sitt kort och slå sin kod till att bara hålla fram handen. Från en handling som tar tjugofem sekunder till en som tar två, säger Jowan Österlund.

Han har försett över 2000 svenskar med så kallade nfc-chip. Förkortningen står för near field communication och innebär att information kan överföras mellan två ytor. Ungefär så som ett passerkort fungerar, fast inne i handen.

Artikelbild

| Förebild. En person Jowan Österlund skulle vilja träffa är Elon Musk. "Han har flyttat gränsen för vad som är möjligt. Himlen är ingen gräns längre, han ska ju till Mars", säger han.

– Av alla jag "chippat" har 1 500 varit i år. Tänk om den ökningen skulle hålla i sig, säger Jowan Österlund. När han ler glimmar en guldtand till och när han får tala om sin passion skiner även ögonen upp.

Jowan Österlund föddes i Ljungby, växte upp "världen runt" för att återvända till Sverige 2004. Två år tidigare hade han besökt Linköping. Det som gjorde störst intryck var en piercingstudio i Abisko.

– Jag tänkte att "den här ska bli min". Och nio år senare blev den det. Efter ett tag kände vi oss lite isolerade där ute och nu har vi flyttat hit, säger han och sveper med handen mot den livliga Platensgatan.

Studioägaren sitter i en soffa på en uteservering. Solen värmer och han har placerat sig i den svalkande skuggan. Själv talar han sig varm om den verksamhet han ägnat sig åt i tre år nu. För en lekman kan tekniken tyckas sci-fi-artad och svår att förstå, speciellt när den förklaras i Jowan Österlunds snabba tempo. Engagemanget syns tydligt och han är angelägen om att dela med sig av sin kunskap.

Artikelbild

| Hygien. Precis som när man piercar är det viktigt att hålla rent när någon ska bli "chippad".

– Det vi utvecklar vill vi släppa ganska öppet. Allt vi gör får användarna utveckla, säger Jowan Österlund. Tänk dig att du har en sten som är knölig och ful och du står och jobbar på den med ett fint sandpapper. Det tar ju liksom 10 000 år. Tänk dig att man istället släpper in 25 000 människor, med sina sandpapper. Det skulle gå så mycket fortare!

Finns det inga risker med den här tekniken?
Artikelbild

| Chippad. Mikael Trieb får ett chip insatt under huden av Jowan Österlund.

Det är klart det finns. Det finns säkert de som vill utnyttja det här, till exempel för att övervaka människor. Därför tittar vi redan i utvecklingsstadiet på hur vi kan undvika det. Då får vi ju bjuda in de grymmaste hackarna som kan hjälpa oss. Just den etiska biten går det mycket energi till nu. Men det går att göra chipet otolkbart. Så att inget namn, kön eller ålder läcker. Den tekniken finns.

Chipet i handen ska inte bara göra vardagen enklare för chip-bäraren. Nfc-pionjären menar att chipet dessutom kan användas för att göra en insats för miljön.

Artikelbild

| Förväntan. Jowan Österlund förbereder inför att Mikael Trieb ska få ett chip i handen.

– Säg att vi kan minska tiden det tar för passagerarna att kliva på en buss med tre sekunder per passagerare. Vi får mindre utsläpp när bussen står på tomgång kortare tid, det sliter mindre på bussen och dessutom slipper vi producera ett busskort till varje resenär. Chipet kommer kunna användas på samma sätt här som i Skåne. Idag behöver du ju ett kort här och ett annat där, säger Jowan Österlund.

Just klimatsmarta lösningar är något som ligger entreprenören nära hjärtat. Han tycker också det är viktigt att demokratisera tekniken. Idag behöver man inte vara forskare för att föra tekniken framåt, menar han. Det viktiga är att man har ett driv. De som inte kan skriva kod eller komma på banbrytande teknik ska inte avskräckas från det digitala för det. Istället ska alla kunna förstå hur de egna apparaterna fungerar.

Artikelbild

| Spanar. Jowan Österlund blickar ut över Platensgatan, hans favoritplats i Linköping.

– Till exempel skulle man kunna få välja att skapa en profil där man fyller i sina bakgrundskunskaper. Det skulle sedan kunna poppa upp pratbubblor som förklarar vad den senaste uppdateringen innebär eller hur man ska hantera tekniken. Meddelanden som är på ens egen nivå, säger Jowan Österlund.

Han går själv igång på idén.

Artikelbild

| För alla. Jowan Österlund vill demokratisera teknologin.

– Skriv det här, ge bort den här idén! Jag vill få ut sådant här som kan hjälpa folk, utbrister han.

Då och då slängs en snabb blick på mobiltelefonen. Det är många som vill samarbeta med det egna företaget Biohax. Semestern i Spanien fick avbrytas i förmån för TED-föreläsning i Bratislava samt ett besök i Almedalen. Där var Jowan Österlund tillsammans med sin samarbetspartner SJ. Han berättar stolt att det nu är möjligt att koppla sitt SJ Prio-konto till ett nfc-chip och på så sätt ha tågbiljetten i handen - bokstavligt talat.

Artikelbild

| Nyfikna. Det de som "chippar" sig har gemensamt är att de är nyfikna, i övrigt kan de vara ganska olika. Jowan Österlund har träffat människor mellan 18 och 72 år som velat ha chip.

Du verkar ha fullt upp.

– Ja, jag hade tre helt jobbfria dagar i Spanien. I övrigt mejlade jag lite på morgnarna och kvällarna. Men jag kallar det inte jobb. Jag bara gör det jag gör. Vi måste förändra världen, och jag vill vara med på det.

Jowan Österlund fortsätter berätta om sin verksamhet med stor entusiasm. Han berättar om sina idéer, drömmar och planer. Då och då får han stoppa sig själv. En del saker vill han ändå behålla för sig själv, trots att han delar med sig av så mycket som möjligt.

Han tittar ner på sina händer som vilar på bordet. Än så länge är de chipfria. Att placera chip i tusentals andras händer har han hunnit med. Men tiden har inte räckt till att skaffa ett eget. Han reser sig upp och tar några snabba steg tvärs över gatan och in i studion. En nål och ett chip måste förberedas. Snart får piercingstudion besök av ännu en person som vill flytta tekniken från plånboken och mobilen, in i handen.