Det har länge varit känt att den äldsta bron över Stångån låg strategiskt någonstans vid Nykvarn, där inte mindre än fyra härader mötte varandra. Men fram till nu har det inte varit känt exakt var bron, som omnämns i skrift första gången 1359, var belägen.

– Vi har hittat det västra brofästet. Här har kungar ridit, säger Alf Ericsson, arkeolog vid Statens historiska museer, som tillsammans med sina kollegor bland annat utgått från äldre kartmateriel.

Det aktuella området var en viktig plats redan under järnåldern. Här fanns ett vadställe som gjorde det möjligt att sig över ån. Flera runstenar har hittats i området och alldeles i närheten av den nu försvunna bron finns en gravhög som är så bevuxen med träd att den är svår att upptäcka.

Artikelbild

| Karta. Arkeologerna har använt äldre kartmaterial för att ta reda på var Gamla Stångebro låg.

– Under vikingatiden restes ofta runstenar vid broar. En av runstenarna står numera på gravhögen, säger Alf Ericsson.

Brofästet ligger på en liten holme mellan Kinda kanal och Stångån, ett stenkast från Tekniska verkens huvudkontor. Det krävs ett tränat öga för att se att de stenpartier och träfragment som arkeologerna avtäckt har utgjort ett brofäste. Genom åren har Stångåns lopp förändrats och strandlinjen förskjutits. Bron var en träkonstruktion, men brofästet var troligen gjort i sten.

– Det rörde sig antagligen om en ganska smal bro. Det var nog svårt att mötas på den.

Under flera hundra år var detta den enda plats där det gick att torrskodd ta sig över Stångån och från denna plats gick stora landsvägen, Stånggatan, till Stora torget i Linköping. Bron förändrades troligen åtskilliga gånger under århundradenas lopp innan den slutligen revs under 1800-talet. Vid åtminstone ett tillfälle förstördes bron i en brand. När Linköping brann i maj 1546 fick elden fäste i "Stångebroo, så att broon brann samma gång aff", som det heter i en uppteckning.

Artikelbild

| Fyndet. Johan Stenvall, Maria Sjöquist och Alf Ericsson arbetar sig metodiskt ner genom jordlagren för att hitta de äldsta resterna av Gamla Stångebro.

Arkeologerna gräver nu i ett cirka 5 000 kvadratmeter stort område på den lilla holmen. Anledningen är att det ska anläggas ett så kallat omlöp i ån för att underlätta för lekvandrande fiskar.

Arkeologerna har ännu så länge grävt sig ned till 1700-talets marknivå och den gamla stenbelagda Stånggatan syns tydligt. Rester av en kvarn och ett tegelbruk har hittats på platsen. Men arkeologerna hoppas ta sig ner ytterligare några lager för att verkligen kunna undersöka brofästet. När utgrävningsarbetet är avklarat kommer hela området att täckas igen med jordmassor. Den som vill ta sig en titt på resterna av Linköpings första bro ges dock en möjlighet till det på tisdagen den 11 juli. Klockan 14.00 och 18.00 guidar arkeologerna alla intresserade runt på platsen.

Artikelbild

| Knapp. Arkeologerna har gjort flera fynd från 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet. Maria Sjöquist använder en tandborste för att undersöka en knapp.

– Det här är en historisk plats med stor betydelse för Linköpings historia, säger Alf Ericsson.