Under våren har Po Tidholm besökt 16 orter med “Lokalsamtal”, en föreläsnings- och debattkväll om de växande klyftorna mellan storstäderna och landsbygden. På måndagskvällen samlades medborgare, politiker och tongivande personer från närings- och kulturlivet på Stadsbiblioteket i Linköping.

– Tillitsundersökningar visar att på landsbygden har man mindre förtroende för demokratin, institutionerna, parlamentet, politikerna, EU och framförallt har man mycket lägre framtidstro som är starkt kopplat till samhällets riktning - en urban norm, säger Po Tidholm.

Han menar att idén om Sverige som ett urbant land präglar politiken. Politikens fokus, och samhällets gemensamma resurserna, läggs på storstäderna. Det har gjort att statusen för landsbygden är låg, vilket medför att landsbygdsborna inte känner sig sedda, hörda eller tagna på allvar – och inte heller delaktiga i de politiska visioner som finns.

Artikelbild

| Pia Tingvall, Östergötlands ordförande i Hela Sverige ska leva, Kinda: "Vi på landsbygden är inte sedda och, som Po Tidholm är inne på, så kan det ge sig i uttryck att man röstar för att man är arg och besviken, att man röstar mot etablissemanget och mot den urbana normen, på Sverigedemokraterna. Inte för att man tror på ideologin utan för att man är arg. Det är viktigt att ta det här på allvar, och visa på fakta och statistik så att inte politiker tar beslut utifrån en känsla eller vad man tror om landsbygden. En tredjedel av alla barn i Linköping bor på landsbygden".

– Att dra in en busslinje är en tydlig signal om att du inte är värd någonting, säger Po Tidholm.

Pia Tingvall, Östergötlands ordförande i Hela Sverige ska leva, är en av arrangörerna bakom panelsamtalet.

– Landsbygden behöver inte räddas, utan behöver få lika villkor för att kunna utvecklas och bli allt som man kan bli. Valfrågorna handlar om infrastruktur. Det handlar om kommunikationer, bredband, vägar, att kunna bygga och investera, säger hon.

Po Tidholm menar att det är den urbana normen som lett till att populistiska partier haft framgångar i västliga demokratier under senaste åren. Han syftar då exempelvis på Donald Trump som USA:s president, Storbritanniens Brexit-omröstning samt framgångarna för det franska högerextrema Front National.

Artikelbild

| Magnus Oscarsson, riksdagsledamot (KD), Ödeshög: "Ett typexempel på att man utgår från stadsbornas behov är bensinskatten som gått upp så enormt mycket. Det visar på att det går an att leva i en storstad, men för oss som lever och verkar på landsbygden så är dyr bensin förödande. Vi behöver också skjutsa barnen och man kanske arbetspendlar, det kanske inte räcker med en bil."

– Vi har liknande tendenser i vårt eget land, säger han.

Flera tongivande lokala personer var på plats under debattkvällen, bland annat Jan "Janne Diakon" Johansson. Han bor på landsbygden och känner igen sig i Po Tidholms analys av situationen.

Artikelbild

| Jan "Janne Diakon" Johansson, Motala kommun: "Det sätts en etikett på de som bor på landsbygden, att bor man inte i stadskärnan är man inte lika begåvad. De 30 procenten unga människor som inte flyttar från landet känner sig misslyckade. Men det är de som ska bära landsbygden. Lösningen på konflikten mellan stad och land är enkel - ett samtal i samma ögonhöjd."

– När man lade ner skolan i Godegård hade man ingen dialog med lärare, föräldrar och elever och politikerna vågade inte komma på mötet som var arrangerat, säger han.

Politikerna i Sverige måste erkänna att man misslyckats med att inkludera landsbygden, anser Magnus Oscarsson (KD), riksdagsledamot från Ödeshög.

– Det är allvarligt för demokratin om folk känner att vi politiker bara pratar men att inget händer, säger han.