Hon besöker Linköping för att prata om ålderism (diskriminering på grund av ålder) och för att lära sig mer om sådant som görs särskilt bra i Linköping.

– En särskild äldreapotekare. Det finns bara i Linköping. Rätt läkemedelsanvändning betyder oerhört mycket, konstaterar hon.

– Därtill Linköpingsmodellen för hemtjänst några timmar i månaden utan krav på biståndsbedömning, så bra! Men den modellen dömde Kammarrätten ut...

Artikelbild

| Liberala seniorer. Kontaktperson i Östergötland är Monika Broman, på det nationella planet Barbro Westerholm.

Barbro Westerholm är läkare, forskare, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen och riksdagsledamot för Liberalerna. Och alltså djupt engagerad mot ålderismen.

– Det var det första jag fick ta itu med när jag blev ordförande för Sveriges Pensionärsförbund 1999, berättar hon. Då utgick alla ifrån att jag skulle lämna alla andra engagemang. Som om allt tog slut när jag blev pensionär.

Så är det ju inte alls. Årsrika är en tillgång både i och efter arbetslivet, de har kunskaper och livserfarenhet som man inte kan få på något annat sätt än att leva sig till det.

Barbro Westerholm hade varit riksdagsledamot för Folkpartiet 1988–1999, och 2006 kom hon tillbaka till riksdagen för Liberalerna.

– Solklart fortsatte mitt arbete mot åldersdiskriminering, säger hon, och tre år senare kom en lag som förbjöd åldersdiskriminering inom utbildning och arbetsliv. 2013 fick vi en bredare lag, men det är fortfarande långt kvar. 300 fall av åldersdiskriminering anmäls varje år, men bara ett par av dem leder till domstolsåtgärder.

2005 tog Barbro Westerholm sig an nätverket Liberala seniorer. Nu blåses liv i den organisationen i Östergötland, och Monika Broman är kontaktperson.

– Många både vill och kan arbeta långt efter 65-årsdagen, säger hon, ideellt men också i arbetslivet. För att det ska fungera måste andra saker fungera, som socialförsäkringssystemet och bilstöd för den som behöver bil på grund av funktionshinder.

Men kampen mot åldersdiskriminering handlar inte bara om att förbättra villkoren för arbete för de årsrika.

– Nej, det är viktigt att självbestämmandet och valfriheten gäller också när man inte längre är kvar i arbetslivet, säger Barbro Westerholm. Vi behöver äldrevårdscentraler som samordnar vårdinsatser, det måste finnas boendealternativ för den som inte längre vill bo kvar hemma men inte heller behöver vårdboende.

– Det handlar om att leva livet hela livet, för alla, oavsett vilket år vi är födda.