Det var på våren 2016 som Linköpings kommun beslutade att Linköpingsbon skulle få en plats i ett stödboende och också få en kontaktperson, eftersom han behövde hjälp bland annat i sociala sammanhang. En plats i stödboende ordnades men ingen kontaktperson.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har kritiserat Linköping kommun och begärt att kommunen ska få betala straffavgift för den uteblivna hjälpen. Linköpings kommun å sin sida hävdade att det trots ansträngningar inte gått att finna en kontaktperson, och att Linköpingsbon också efter en tid valde att dra tillbaka sin begäran om kontaktperson. Kommunen har också framfört att Linköpingsbon fått hjälp av personal på stödboendet.

Inspektionen för vård och omsorg klagade då till förvaltningsrätten, som nu ger Linköpingsbon och IVO rätt och dömer Linköpings kommun att betala straffavgift.

Det finns ingen dokumentation över när Linköpingsbon tog tillbaka sin begäran om kontaktperson och det framgår inte heller om kommunen verkligen gjort tillräckliga åtgärder för att hitta en kontaktperson så som var beslutat, skriver förvaltningsrätten i sin dom. Det har, enligt rättens sätt att se det, "uppstått ett oskäligt dröjsmål" i hjälpen till Linköpingsbon.

Kommunens argument om att mannen fått hjälp ändå håller inte enligt förvaltningsrätten – eftersom socialförvaltningens personal hade bedömt och beslutat att han hade ett behov av en egen kontaktperson.

Kommunen får nu böta 15 400 kronor till staten.