Nyanlända lyfter Örtomta Gois

Örtomta Många var osäkra när boendet för ensamkommande flyktingbarn placerades i Örtomta, men lokalt engagemang och lyckliga omständigheter, snarare än kloka beslut, har gjort boendet till en fullträff.

Planerna på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i lilla Örtomta ett par mil utanför Linköping genererade mycket oro och diskussioner. Uppemot 70 ensamkommande i ett lika stort, eller litet, samhälle.

Alla som varit på ett konfirmationsläger eller scoutläger vet att det inte alltid går smärtfritt när man samlar en större grupp hormonstinna tonåringar på en begränsad yta. Så inte underligt då att Örtomtaborna var oroliga.

Klubben integrerar

Vi har blivit inbjudna till Örtomtavallen för hemmapremiären för Örtomta Gois B-lag. Ett lag som fått en rejäl vitamininjektion tack vare ett stort engagemang från hela klubben att integrera de fotbollsintresserade grabbarna från boendet.

Det började med att man bestämde sig för att ta in fem av de boende i laget.

– Vi ville inte ta in för många. Att bara få träna men aldrig spela match är inget roligt. Det var där vi såg begränsningen, säger tränaren Mats Jonsson.

Men Mats svär sig inte fri från förutfattade meningar. Han menar att han självklart funderat på vad som kan gå fel.

– De kommer från trasiga förhållanden. Och av det man hört från dem, vad de gått igenom, så är det otroliga historier om hur de tagit sig hit. Då funderar man på hur det blir när de hamnar i kampmoment. Men det har inte varit några problem alls.

I stället för att se problemen har klubben letat lösningar. En lösning på problemet med att få spela löstes genom att anmäla ett B lag till serien. På så sätt kunde man öka på från fem till tio nya spelare.

– Nu vet vi att vi alltid kan spela lite på träningarna. Förr hände det att vi bara var sju, åtta man på träningen. Nu är vi alltid minst tjugo och ibland upp emot trettio.

Med öga för spelet

Said Nazer Musav är stjärnan bland nyrekryteringarna. Mats menar att han har en känsla för spelet som man bara får genom att spela i riktiga elvamannalag.

När jag ska intervjua honom hamnar jag genast själv i problem. Språkbarriären.

– Tunnlar är han grym på. Han har säkert gjort tjugo tunnlar hittills i år, besvarar lagkamraten Kristian Lindgren min fråga om det är något särskilt han är bra på.

– Kan man fotboll så brukar det lösa sig med att visa, fortsätter Kristian.

Egentligen handlar det här inte alls om fotboll, utan engagemang, integrering och att utnyttja en otrolig potential. Fotbollen, som är djupt rotad i det lilla samhället Örtomta, är bara ett exempel. Förra året blev laget trea, från botten. I år är man hittills obesegrade. I B-serie-matchen vi besöker spöar man Hägerstad med 3–1. Det beror inte bara på de nya spelarna, men de är en starkt bidragande orsak.

Nya Örtomtabor lyfter laget

Klubben och samhället har tagit de nya Örtomtaborna till sig och gjort något riktigt bra av det som hade goda förutsättningar att bli riktigt dålig. Eller som Mats sammanfattar det.

– Jag tror att det betyder mycket för byarna här runt omkring. För det var ju mycket protester och oro. Engagerar vi dem så har de något annat att göra än att ”driva på byn”. Sen tror jag att de tycker att det är roligt att vara här och de får något annat att tänka på. På dagarna går de i skolan, men på kvällarna, om man inte har så mycket att göra, då kommer de jobbiga tankarna.

 
 

Linköping