Frågan gällde antagandet av ett program för solel. Målet är att Linköping ska fortsätta att vara i Sverigetoppen när det handlar om energiproduktion med solceller. Redan om sju år ska fem procent av all energi i kommunen komma från solel och 2040 är förhoppningen att den andelen har vuxit till 20 procent.

– Linköping har goda förutsättningar att klara de här målen och vi måste blicka framåt, sa kommunalrådet Rebecka Hovenberg (MP).

Hon fick hårt mothugg från Sverigedemokrater och Kristdemokrater.

Artikelbild

| Vi ska satsa på det som ger bäst effekt för pengarna och det är inte sole på det föreslagna sättet, anser Sara Skyttedal (KD).

Kommunalrådet Sara Skyttedal (KD) tyckte att det var idiotiskt att lägga fram ett mål som handlar om solenergi så långt bort som 2040.

– Vem vet vilken energimix vi har då? Vind, vågor eller annat som vi inte vet i dag. Det här är rent poserande, sa hon.

Sverigedemokraten Klas Ahlberg menade att förslaget hade inlåsningseffekter som inte var överblickbara i dag. I sitt anförande påstod han att det skulle kosta 1,1 miljard på sju år, att investera i det antal solceller och teknik som skulle behövas för att nå målet.

– Vad är då vi egentligen har gett oss in på, frågade han sig.

Artikelbild

| Bra att makten över elproduktionen kan spridas, anser Jessica Eek (V).

Särskilt oroade för detta verkade vare sig Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna vara.

Jessica Eek (V) för sin del uttryckte att det är viktigt att makten sprids och hyllade möjligheten för enskilde att äga sin egen elproduktion.

Ranko Simic (S) pekade på Tyskland, vars elproduktion till tio procent bygger på solenergi.

– Blir det tillräckligt många intresserade blir det en snöbollseffekt och rullar på av sig själv. Det här är ett tufft men fint beslut, sa han.

Solelsprogrammet antogs av en majoritet av fullmäktige.