73 procent av männen och 66 procent av kvinnorna klarade körprovet 2013. Siffrorna har sett liknande ut under många år.
På uppdrag av regeringen har VTI nu tittat närmare på orsaken och analyserat förarprovstatistiken.
Oftast är kvinnor lika bra eller bättre än männen i både uppkörnings- och teoridelarna. Men ett delmoment sticker ut. Det så kallade lågfartsprovet, där man bland annat ska klara av balansövningar i mycket låg hastighet. Här får ungefär 10 procent fler kvinnor underkänt.
Enligt Nils Petter Gregersen, forskningsdirektör på VTI, hänger det främst ihop med motorcykelns höjd. Kvinnor är i regel kortare än män och får mer problem. Men det berör även kortväxta killar.
– Många når inte riktigt ner med fötterna och har svårare att hålla balansen på motorcykeln.
Föraren tvingas oftare sätta foten i backen och det skapar lätt en allmän osäkerhet som kan påverka hela körningen.
Det finns lägre motorcyklar som tjejer kan använda utan problem, men få trafikskolor har sådana.
– Jag tycker att det är synd. Alla borde ha lika tillgång, det måste göras något åt det här.
Men Nils Petter Gregersen vill inte främst lasta trafikskolorna. Problemet hänger på många saker. Motorcykelkulturen är mansdominerad, tillverkarna producerar nästan uteslutande motorcyklar utifrån männens mått. Situationen försvåras av striktare EU-direktiv som innebär att man måste köra upp på allt kraftfullare motorcyklar. Det gör att alltfler mindre modeller inte kan användas. EU-kraven har kritiserats från många håll, men i nuläget finns det inget som tyder på att de ska ändras.
Tommy Samuelson, ansvarig för mc-frågor inom Sveriges trafikskolors riksförbund, är medveten om situationen. Han understryker att trafikskolorna måste kunna tillhandahålla motorcyklar i de tre olika klasser som finns.
– Om vi haft större ekonomiska marginaler hade vi kunnat ha fler cyklar i varje klass. Nu försöker trafikskolorna oftast hitta de modeller som är mest allround och passar så många som möjligt.
Dennis Andersson på Magnussons trafikskola i Linköping är inne på samma linje.
- Även om det finns kan man inte köpa en motorcykel för bara några få elever, det funkar inte. Vi har köpt till en sänkt sadel som gör att motorcykeln kan komma ner 2-3 centimeter. För många hjälper det.
Maria Nordqvist på branschorganisationen Sveriges Motorcyklister (SMC), har lyft de orättvisa förutsättningarna under många år. Hon tycker inte heller det är rimligt att lasta trafikskolorna så hårt. EU-reglerna sätter käppar i hjulen, men Transportstyrelsen borde kunna ge dispens för att köra upp på mindre kraftfulla cyklar. Hon anser också att lågfartsprovet ska justeras en del.
- Det görs i gångfart, cirka 4 km/h. Det är naturligtvis jätteviktigt att kunna manövrera sin motorcykel, men frågan är om det är så viktigt att så många underkänns? Det är ju aldrig någon som dör i den här farten.
Nils Petter Gregersen på VTI nämner också att Trafikverket skulle kunna köpa in lägre motorcyklar för uthyrning. Nu hoppas han att Näringsdepartementet, som beställt utredningen, tittar vidare på problemet.
– Min förhoppning är att de tar tag i detta för att försöka hitta en bra lösning.