Det är till och med det största arkeologiska projektet i landet, enligt Magnus Djerfsten, antikvarie på länsstyrelsen och den som handlägger arkeologin kring Ostlänken i länet.

– Arbetet i fält kommer att pågå till 2020 och vara så stort att det kan bli svårt att få fram tillräckligt med arkeologer. Vi ser fram emot utgrävningarna med skräckblandad förtjusning. De kommer att ge extremt mycket jobb både för länsstyrelsen och de företag som ska göra dem, säger han.

De arkeologiska kostnaderna för Ostlänken från Järna till Linköping rör sig om cirka 1 miljard kronor. Uppgiften hänför sig till att arkeologiska utgifter vid infrastrukturprojekt brukar hamna på omkring 3–5 procent av den totala exploateringsbudgeten, som för Ostlänken är 35 miljarder kronor.

– Så 1 miljard är en grov uppskattning. Först när vi vet fornlämningarnas omfattning går det att göra en bättre bedömning, säger Magnus Djerfsten.

Ostlänkens korridor från sörmlandsgränsen till Linköping omfattar 4 000 hektar och har delats in i fyra delsträckor. Länsstyrelsen har gett uppdraget till tre arkeologiska företag. En första etapp börjar i augusti och ska avrapporteras senast vid årsskiftet.

De två första sträckorna från Östra Malmskogen i Linköping till Täljestad på 9 kilometer och från Täljestad till Göta kanal på 11 kilometer får Östergötlands museum. Här dominerar slätten som är ett typiskt järnålderslandskap. Många spår ligger under mark men stensträngar och gravar kan vara synliga. Även lämningar från historisk tid med övergivna gårdar och torp kan förväntas.

Den tredje sträckan från Göta kanal till Loddby på 24 kilometer går till Stiftelsen för kulturmiljövård i Västerås. Här finns "torpskogen" med många lämningar av torp från 1600-talet och framåt. Även fynd från stenåldern förväntas, eftersom sträckan ligger på cirka 80 meter över havet och har varit en stenåldersskärgård med sandig mark, vikar och skär.

Den fjärde sträckan från Loddby till sörmländska länsgränsen på 12 km får Riksantikvarieämbetet. Sträckan genom Kolmården kommer att präglas av stenåldern, men lämningar efter skogsbruk under de senaste seklerna finns också som kolbottnar och tjärdalar.

– Första etappen handlar om arkivstudier och att inventera i fält utan att gräva. Det är den viktigaste utredningen för här sätts ribban för hela projektet. För bara 2,5 miljoner får vi mycket kunskap, men de fornlämningar som inte hittas under hösten kommer aldrig att upptäckas, säger Magnus Djerfsten.