Företaget hette Konstruktiva Grop AB och strax innan radhusbygget var klart såldes det plötsligt och bytte namn till Ciola byggservice AB. Ägaren Jan Grop hade sålt till Leif Ericsson i Uppsala utan att berätta något om affären för sina anställda.
De upptäckte att något var konstigt när lönen slutade betalas ut. Den nye ägaren, Leif Ericsson, uppgav då att han inte kände till att det fanns anställda i bolaget.
I februari försattes företaget i konkurs av Uppsala tingsrätt på grund av löneskulderna. Som konkursförvaltare tillsattes advokat Andreas Welin. Han är skyldig att varje halvår redovisa för tingsrätten hur arbetet med konkursen går i en så kallad förvaltarberättelse.
I den redovisningen konstaterar Andreas Welin att han fortfarande inte lyckats spåra de pengar som försvann från bolagets konto.
När det såldes i november förra året fanns ungefär 1 250 000 kronor där. I samband med försäljningen flyttades ungefär 500 000 kronor till finansbolaget Svensk företagskredit. Andreas Welin har försökt följa dessa pengar men konstaterar att det tar tid.
– Jag har fått veta av Ekobrottsmyndigheten att de tagit ungefär 500 000 kronor i beslag, säger Andreas Welin.
Dessa pengar fanns hos Svensk företagskredit på ett klientmedelskonto som tillhörde byggföretaget. Exakt varför dessa beslagtogs har inte Andreas Welin fått veta. En konkursförvaltare kan inte komma runt den sekretess som råder hos Ekobrottsmyndigheten, men klart är att myndigheten misstänker någon form av brott och därför håller på pengarna.
Likadant är det hos banken. Andreas Welin kan se att det plockats ut pengar, men banken har med hänvisning till banksekretess ännu inte velat berätta vem som tagit emot pengarna.
– Jag väntar på besked från banken, de värnar sekretessen, men förr eller senare får jag nog ett besked, säger han.
Enbart det faktum att det gjorts ett stort uttag gör att han misstänker att det begåtts ett brott.
– Det där uttaget är lite märkligt, det verkar som om någon tagit pengar från bolagets konto och alltså betalat för bolaget med bolagets egna medel och det får man ju inte göra, säger han.
En sådan manöver kallas ibland för skalbolagsaffär eftersom det endast lämnas ett tomt skal kvar efter att pengarna plockats ut.
Om Andreas Welin lyckas spåra pengarna blir nästa steg att försöka få tillbaka dem till konkursboet.
De tolv anställda som blev utan lön i samband med att bolaget såldes i november 2016 har redan fått ersättning från den statliga lönegarantin.
Den tidigare ägaren Jan Grop har avböjt att kommentera konkursutredningen. Han anser sig ha lämnat allt när han sålde företaget i november förra året.
Köparen Leif Eriksson i Uppsala är däremot villig att svara. Han är upprörd över att Ekobrottsmyndigheten lade beslag på de drygt 500 000 kronor som fanns på byggföretagets klientmedelskonto hos Svensk företagskredit.
– Myndigheten tog pengarna och det gjorde de för att de ansåg att de tillhörde Svensk företagskredit, trots att pengarna satt på vårt klientmedelskonto. Om jag minns rätt var det 530 000 kronor. Det tycker jag är väldigt konstigt, i mina ögon är det helt obegripligt att de kan ta pengar från klientmedelskonton, säger Leif Ericsson.
Enligt konkursförvaltaren ska det finnas mer pengar, från början fanns det cirka 1 250 000 kronor.
– Nej, det är fel. Det kan hända att det funnits tidigare på företagets konto, men det var i så fall före min tid, säger Leif Ericsson.
Konkursförvaltaren Andreas Welin fortsätter nu att söka efter pengarna – han avslutar inte konkursen förrän han är säker på att det inte finns några tillgångar att rädda.
