Manusförfattaren och regissören Ylva Julén följer tillsammans med skådespelaren Peter Sundberg sedan augusti 2014 tiggarnas vardag, sommar som vinter. Med hjälp av hundratals filmade intervjuer växer en föreställning fram.

– Det här är en stor satsning av teatern och man kan säga att vi tar pulsen på humanismen i Sverige av i dag, säger Ylva Julén.

Många tiggare har hon träffat. Många har hon följt, dag som natt. En av dem, 32-åriga Gabriela Diia från Rumänien har hon också gett arbete.

Artikelbild

– Hennes roll har vuxit mer och mer och hon är nu huvudkaraktär i föreställningen. Med sin språkbegåvning är hon till oerhört stor hjälp som både koordinator och tolk. Sen en tid tillbaks gör hon även intervjuer på egen hand.

Gabriela Diia pratar rumänska, romani, serbiska, italienska och engelska. Till Sverige kom hon i början av mars 2014 för att söka sig ett heltidsjobb.

– Jag hade hört att alla i Sverige kan engelska och att den som kan engelska lätt kan få jobb.

Så var det inte.

Artikelbild

– Nej, jag blev tvungen att börja tigga. Men först sålde jag min laptop och min telefon för att få pengar till mat och pengar att skicka hem till mina tre barn som bor hos min mamma utanför Timosoara.

När jag sen inte hade mer pengar började jag tigga. Men det var inte lätt. Jag skämdes.

Artikelbild

Gabriela har bott flera år i Italien och har bland annat jobbat som bartender i Milano.

I Sverige är hon inskriven på Arbetsförmedlingen sedan april i fjol, men har inte lyckats hitta jobb här. Dock är hon glad över samarbetet med Östgötateatern där hon får timlön.

Artikelbild

| I aktion. Manusförfattaren och regissören Ylva Julén i färd att filma tiggarnas tillvaro i Sverige.

– Pengarna räcker inte långt. Inte när man både ska försörja barnen hemma och skaffa mat. Men det är i alla fall en början.

Hon säger att hon ändå måste tigga för att klara sig. Både i Linköping och Norrköping. Sover gör hon i en bil tillsammans med sin fästman. Om framtiden säger hon:

– Jag vill verkligen ha ett jobb och att mina barn ska få det bra. Och jag vill kunna ropa åt dem på morgonen att de måste gå upp nu för att gå till skolan. Det är viktigt med utbildning.

Ylva Julén menar att teaterprojektet har Gabriela att tacka för mycket.

– Hon är proffsig och motiverad och delar samtidigt tiggarnas situation. De kommer till henne med sina problem. Hon löser frågetecken, missförstånd och konflikter och fungerar som en kombination av informell hjälpcentral och nyhetsredaktion. Alla ringer henne dygnet runt. Det är bara att följa med henne så händer det saker hela tiden.