Det svarar länsstyrelsen i sitt remissvar angående gruvbolaget Tasmet AB:s koncessionsansökan.

Kan en gruvas process- eller lakvatten bli så rent att det inte påverkar vattenmiljön?

– Det är upp till företaget att visa att det går att rena med bästa teknik. Länsstyrelsen tar inte nu ställning till om det är möjligt eller inte, svarar länsrådet Magnus Holgersson.

Länsstyrelsens experter har inte heller tagit fram något gott exempel där en sådan rening verkligen ska ha lyckats.

– Men vi är mycket måna om Vättern som kanske till och med blir riksintresse som dricksvattentäkt, betonar Magnus Holgersson.

Vattnet från gruvan kommer kunna innehålla höjda halter radioaktiva ämnen, säger Aktion Rädda Vättern, medan gruvbolaget säger att det enbart blir bakgrundsvärden.

Vem har rätt?

– Det kan inte länsstyrelsen svara på, däremot är jag förvissad om att den bästa kunskapen kommer samlas även i denna fråga inom ramen för miljöprövningen enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen vill se tre kompletteringar av MKB:n.

Det saknas en redogörelse för Natura 2000-området Narbäck, dels en för Ödeshögs översiktsplan. Därmed saknas även en bedömning av hur en gruvbrytning är förenlig med planen, som bland annat vill att Vätternstranden ska utvecklas för rekreation, turism och bostäder.

Inte bara process- eller lakvattnets kvalitet utan även dess mängd kan ställa till det, speciellt vid Stavabäcken, där ökade vattenmassor 2007 fick gamla E4 att rasa. En noggrann undersökning behövs för att avgöra om vattendraget har kapacitet att ta emot ytterligare vatten och om vägtrummorna klarar ett ökat flöde.

Det är av stor vikt att sedimentations- och klarningsdammarna är tillräckligt dimensionerade för att klara även extrema vädersituationer. Det skriver länsstyrelsen med tanke på de långsiktiga klimatförändringar världen står inför.