Som Corren tidigare berättat (9/9) så har Hushållningssällskapet i Östergötland startat ett forskningsprojekt för att undersöka hur humle klarar sig i det svenska klimatet, och hur svenska sorter står sig gentemot utländska. Men det finns andra som kommit längre.

På Hassla gård utanför Borensberg har Ida Lingheimer och Daniel Steinhauf precis bärgat sin första humleskörd. Den är inte så stor, några påsar, men tanken är också att det här är ett projekt som ska växa till sig i takt med plantorna på åkern en bit från boningshuset. Här växer en blandning av svenska och tyska humlesorter.

– Det är först nästa säsong som vi kan få en rejäl skörd, säger Ida Lingheimer, som är agronom.

Artikelbild

| Humlekottarna är täckta av gula körtlar som innehåller ett ämne som ger ölet dess bittra smak.

I dag är humleodling en till stora delar bortglömd konst i Sverige, och det mesta som behövs till ölbryggning importeras. Annat var det några hundra år tillbaka i tiden, då odlades grödan på snart sagt varje gård. Men i slutet av 1800-talet började man importera från utlandet och de svenska odlingarna försvann. Därför driver nu Nordiska museet ett projekt för att samla in och bevara svenska humlesorter, och det är därifrån plantorna på Hassla gård kommer.

– Vi vet ju inte vilka egenskaper humlen har fått när den fått växa fritt, säger Daniel Steinhauf.

Tillsammans med vännen och agronomen Linnéa Sellberg har han och Ida bildat företaget Hassla Hops. Förutom odling är tanken att de också ska göra humleanalyser, något som i dag bara sker i utlandet. Daniel är doktorand i medicinsk genetik och har kunskaperna som krävs.

– Genom att ta reda på vilka essentiella oljor den innehåller och titta på koncentration av alfa- och betasyror kan vi få fram vilken typ av öl den passar för. Det vill bryggaren veta, säger han.

Artikelbild

| Daniel Steinhauf, doktorand i medicinsk genetik, kommer att analysera humlen för att få reda på vilken typ av öl den passar bäst för.

I vinter ska de bygga om en del maskiner för att kunna skörda mer effektivt nästa år. Det är tidsödande att göra det för hand.

– Överhuvudtaget kräver humle mycket jobb. Den behöver daglig tillsyn så att inte ogräs och skadeinsekter får fäste. Allt måste ske för hand. Eftersom det här är en "ny" gröda finns än så länge inga godkända medel som vi får använda, säger Ida Lingheimer.

Artikelbild

| Ida Lingheimer med lite av dagens skörd.

De har tagit kontakt med en bryggare i Motala och förhoppningen är att kunna lansera ett nytt Östgötaöl till julen 2016, bryggt på humle från odlingen på Hassla gård.

– Vi är ju alla tre väldigt intresserade av öl och vill att svenskt öl ska bli ännu bättre, säger Daniel Steinhauf.

Fotnot: Hops är det engelska ordet för humle.