Svenska Demensregistret, SveDem, är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar. Alla enheter som ställer demensdiagnoser så som Minnesmottagningar inom specialistvården och primärvården registrerar i registret när patienterna fått demensdiagnos och sedan följer en årlig uppföljning av den enhet som sköter patientens hälso- och sjukvård.

Det innebär att även kommunerna registrerar in när personerna flyttat till särskilt boende. Deltagande enheter får ut sina resultat direkt i onlinerapporter via webbaserat system och kan där följa kvaliteten på sitt arbete. Ett bra verktyg för förbättringsarbete och uppföljning. I dag är samtliga minnesmottagningar (58 stycken) i landet anslutna, 77 procent av vårdcentralerna och 655 enheter från 59 kommuner anslutna till SveDem.

– Kvalitetsregister i sjukvården gör att man får en koll på läget och snabb feedback på sina resultat, säger Ann-Katrin Edlund, landskoordinator på SveDem, Karolinska Universitetssjukhuset.

Artikelbild

| Vid prisutdelningen. Från vänster: Maria Eriksdotter, SveDem, Boel Eklund, Motala kommun, Annette Johansson, primärvårdschef ochTove Hultberg, Minnesmottagningen LiM.

SveDem håller årligt möte för alla användare varje höst och den 14 september hölls årets möte och man firade även 10-års jubileum. Platsen var Läkarsällskapets lokaler i Stockholm. I år premierades bästa vårdkedjan för personer med demenssjukdom och priset gick till Minnesmottagningen och primärvården i Motala samt Motala kommun. Pristagarna fick diplom, blommor och 20 000 kronor att använda till utbildning inom demensområdet.

Tove Hultberg, sjuksköterska och Maria Edh, legitimerad arbetsterapeut, arbetar båda på Minnesmottagningen på Lasarettet i Motala och de berättar om hur man arbetar.

– Samverkan är a och o för den här patientgruppen, säger Tove Hultberg och förklarar vidare:

– Mycket av det stöd som både patienter och anhöriga behöver kanske finns mer i kommunens regi, så att det är väldigt viktigt att vi kan samverka. Både med primärvården och kommunen. Så patienterna och deras anhöriga får ta del av deras resurser. I kommunen finns till exempel anhörigcentrum som kan stödja anhöriga lite mer aktivt. Vi stödjer förstås anhöriga också utifrån de resurser vi har men vi arbetar ju mer med utredningar.

Minnesmottagningen gör utredningar främst när det är yngre personer med kognitiv svikt det vill säga minnesproblem, om man har svårt att orientera sig. Eller om det är lite mer komplicerande faktorer.

– Men det är ju inte så att alla som kommer hit har en kognitiv sjukdom. Man kanske kommer fram till att det handlar om stress eller depressioner. säger Tove.

Maria förklarar vidare:

– Ibland kommer man fram till att det är en kognitiv sjukdom och då följer vi den patienten lite över tid tills vi lämnar åter till antingen kommunen eller primärvården.

– Det roliga är att vi här har fått det att fungera i praktiken, över gränserna i det här flödet av den här patientgruppen. Mycket handlar om att vi har en tradition av att jobba gemensamt kring patientgrupper och hitta lösningar, säger Maria och avrundar:

– Jättekul att vi fick 20 000 kronor. De pengarna kommer förmodligen att användas till en utbildningsdag i början på nästa år. En dag som kommer hela västra länsdelen till godo.