LÄS MER: Upprörda föräldrar sågade beskedet.

I flera omgångar har kommunen utrett framtiden för de små skolorna. En utredning 2013 pekade på att Godegårds skola borde läggas ner, liksom Klockrike och Österstad eftersom elevunderlaget var för lågt. Då sa politikerna nej, 65 elever i Godegård var inte för lite.

Sedan dess har elevantalet sjunkit ytterligare. 2016 kom beskedet att barnen från Zinkgruvan skulle försvinna från skolan och det fick rektorn att lyfta frågan, vilket ledde till en utredning om skolans framtid.

Artikelbild

| Ur barnperspektivet är en nedläggning av skolan i Godegård bäst menar grundskolechef Kristina Stenvall.

I utredningen har man tittat på bland annat elevantalet, förutsättningarna att uppfylla skolans mål och krav, ekonomi, personalens chans att utvecklas med sina kollegor. Det som tydligt framkommer är ett elevantal som vissa år framöver ligger under 30 elever. Då har man räknat utifrån dagens invånarantal. Få elever menar tjänstemännen innebär färre sociala kontakter, att man blir tvungen till åldersblandad undervisning, att man har få lärare som därmed får små möjligheter att ingå i olika nätverk. Få elever innebär också att skolan inte går runt ekonomiskt utan att bildningsnämnden årligen skjuter till 2,5 miljoner kronor.

– Vi ska erbjuda en likvärdig skola till alla barn i Motala kommun. Utifrån det så kan jag inte se att vi kan ha kvar Godegårds skola, säger grundskolechef Kristina Stenvall.

Tjänstemännens förslag är därför att skolan läggs ner. Eleverna skulle då bussas till Nykyrka och Tjällmo. Enligt förslaget skulle förändringen ske redan i januari nästa år.

– Vi ser ingen anledning att vänta, då blir det bara en längre tid med oro, säger Kristina Stenvall.

Artikelbild

| Martin Lundberg har utrett skolans framtid.

Bildningsnämndens ordförande, Nicklas Rudberg (S), säger att de i majoriteten inte kommer att bestämma sig förrän i nästa vecka när beslutet ska tas. Samtidigt menar han att det finns stora svårheter för Godegårds skola.

– Det som presenteras här är väldigt starka skäl. Det som är avgörande för oss är barnperspektivet och personalperspektivet. Det här handlar om vad som blir bäst för landsbygdens barn, säger han.

Artikelbild

Oppositionens Tony Johansson (M) är mer tveksam. Han pekar på problemet att bryta mitt i läseåret, att bygdens perspektiv inte tas i beaktande och att beslutet ska fattas i stor hast.

– Inget vet något om framtiden. I dagsläget fungerar det tillfredsställande. Jag ser ingen oro för kvaliteten när jag läser utredningen. Som jag ser det handlar det här i slutänden om ekonomi, menar han och tillägger att de vill att frågan ska avgöras av kommunfullmäktige.