Det finns säkert kvinnor som inte alls reagerar på formuleringen. Och kvinnor som tycker att orden är helt överflödiga. För vad är det egentligen vården vill tala om genom att poängtera "denna gång"?

Oroliga kvinnor kan tolka in så mycket mer i de orden. Ska man vara glad och pusta ut för att det inte upptäcktes något vid den senaste provtagningen men vara beredd på ett annat resultat nästa gång? Ja, kanske rent av utgå ifrån det?

Enligt Mia Westlund, utvecklingsledare inom livmoderhalscancerprevention i RCC väst, (Regionala cancercentrum i samverkan) har svarsbreven utformats efter ett gediget förarbete. Det har skötts av SKL och företaget Transformator Design som varit ute och pratat med kvinnor runt om i Sverige innan införandet 2014.

Artikelbild

| Svensk grammatik. Kan ställa till det ur ett tolkningsperspektiv, enligt lektor Charlotte Lundgren.

– Man visade kallelserna, pratade kring dem och hur de tas emot. Det har funnits kvinnor som ville veta allt, vissa inget.

Att man valde formuleringen "denna gång" har också en förklaring, enligt Mia Westlund.

– Det finns en missuppfattning att om man tagit ett cellprov så behöver man inte göra det igen, säger hon.

Att kommunicera via brev är svårt och i arbetet med att ta fram svarsbreven följde "en massa kriterier". Att tillämpa sig av lätt svenska var ytterligare en faktor.

Charlotte Lundgren, lektor på Institutionen för kultur och kommunikation på LiU, forskar om hur det svenska språket används och fungerar. Med den bakgrunden kan hon också se att innebörden av orden ”denna gång” kan tolkas olika.

– De här provsvaren är jättebra på många sätt. Dels att de skickas ut över huvud taget istället för att vården säger ”Om allt är normalt så hör du inget ifrån oss”. För det är väldigt vanligt och lämnar verkligen utrymme för oroliga fantasier. Det är också bra att de använder en god grafisk form och ett väl genomtänkt innehåll, säger hon.

Men ser man till det grammatiska, finns det utrymme för en diskussion.

– Ur satsgrammatisk synvinkel är det helt normalt att ”denna gång” står på den plats där det står. Ur en textgrammatisk synvinkel, hur meningar tillsammans bygger upp en text, är det inte lika enkelt.

Charlotte Lundgren förklarar att människor ofta förväntar sig att det som står sist i en mening förklaras, eller utvecklas i nästa. Lite som när man har sagt A, då får man också säga B, i kommunikationen med andra.

– Så är det inte i cellprovsvaret. Där får istället vår fantasi fritt spelrum och oroligt lagda kanske fyller i med ”men nästa gång, då kommer det att gå illa!”.

Om du fick formulera ett provsvar som ger minsta möjliga tolkningsutrymme, vad hade du skrivit då?

– Jag skulle lagt till ”Det betyder att du är frisk". Även om det är en förenkling - man kan ju vara sjuk någon annanstans.